Experter och branschföreträdare ser Arlas bygge i Götene främst som en omfördelning av mjölk, som kommer ha minimal påverkan på priset. Ur beredskapssynpunkt ökar sårbarheten när en tredjedel av svensk mjölkvolym koncentreras till ett mejeri.
Brist på svensk mjölkråvara gjorde att Arla 2013 flyttade sin produktion av hushållsost — en av Sveriges mest konsumerade ostar — från Falkenberg till Danmark. Med investeringen i ett nytt mejeri i Götene planeras produktionen från 2030 åter ske på svensk mark.
Enligt Claes Jonsson, ordförande för Sveriges mjölkbönder, kommer satsningen knappt märkas för svenska mjölkbönder.
– Självklart är det bra om Arla kan öka sin intjäning, men även om de skulle få en krona mer betalt för mjölken i Sverige gör det bara 10–11 öre på svenska mjölkpriset. Resten går till producenter i andra länder, säger han.
Han får medhåll av lantbruksekonomen Lars Jonasson.
– Om Arla hittar en kostnadseffektiv industristruktur gynnar det alla deras leverantörer, men för priset i Sverige har det ingen betydelse om vi gör pulver av vår mjölk och ost av den danska eller tvärtom, säger han.
Han tillägger att ostmejerier verkar på en prispressad bulkmarknad.
– Det är svårt att skära guld med smörkniv. Arla kan säkert få investeringen i anläggningen att gå runt, men det kommer inte vara den mest lönsamma produktionen i deras portfölj.
Sedan EU-inträdet har importen av ost nästan niodubblats. Förutom Arlas import av den dansktillverkade hushållsosten handlar det bland annat om gouda och edamer. Enligt Peter Kofoed, branschansvarig på LRF Mjölk, ligger framför allt lägre priser bakom importökningen.
– Och när importosten är billig pressas priserna också på svenska produkter, säger han.
Han tror det är möjligt att hämta hem i alla fall en del av importens andel till Sverige, men bara om det finns en lönsamhet som gör det attraktivt att vara mjölkproducent här.
– Vi måste få bort lagar och regler som försämrar konkurrenskraften. Även fortsatt produktutveckling och marknadsföring behövs för att konsumenterna ska välja svenskt, säger han.
Arlas nya ostmejeri beräknas kunna ta hand om mjölk motsvarande produktionen från 40 000 kor. Men enligt ekonomen Lars Jonasson har Arla själva svårt att styra över storleken på svensk mjölkproduktion och var en eventuell ökning ska ske.
– Den signalen går via priset, och att det byggs ett stort mejeri i Götene kommer inte innebära att bönderna i närheten får mer betalt. Priset är ju detsamma i Danmark och Tyskland, säger han.
Störst inverkan på produktionsvolymerna har i stället världsmarknadspriserna på mjölk och foder.
– Det som Arla kan påverka genom att vara duktiga handlar om några öre per kilo mjölk, medan svängningar på världsmarknaden handlar om kronor per kilo, säger Lars Jonasson.
En liten effekt tror han ändå att bygget skulle kunna ha för mjölkproducenterna i närområdet.
– Har Arla på grund av dålig industrikapacitet behövt säga nej till ett antal leverantörer, kan de nu välja att i första hand säga ja till dem som finns nära mejeriet. Och om varken Arla eller någon annan hade satsat på att bygga mejeri hade det i stället hämmat utvecklingen.
Enligt Sveriges Mjölkbönders Claes Jonsson har Sverige hittills på grund av skatter, regler och lagar haft sämst förutsättningar för mjölkproduktion inom EU, och därför som enda land minskat sina invägda volymer sedan EU-inträdet.
– Men nu har danska staten och regeringen bestämt sig för att de inte vill ha mjölkproduktion i samma omfattning framöver, medan Sverige har ambitionen att öka den. Det är väl det som gör att Arla väljer att bygga ytterligare ostkapacitet. Den ökade mjölkmängden måste ta vägen någonstans när pulverfabriken i Vimmerby går för fullt, säger han.
Även Lars Jonasson tror att Arlas mejerisatsning grundas i en bedömning om ökade svenska mjölkvolymer framöver.
– Sverige har legat dåligt till konkurrensmässigt. En billigare produktion i Danmark och Holland har inneburit bättre förutsättningar för stora anläggningar där. Men till följd av produktionsbegränsningar i andra länder förutspår de flesta att priserna på mejeriprodukter generellt kommer stiga i Europa framöver, säger han.
Det här öppnar fönstret för en ökad invägning i Sverige.
– Så de svenska korna kommer inte på grund av att mejeriet byggs, utan mejeriet byggs därför att Arla tror att antalet kor kommer öka, säger Lars Jonasson.
Enligt Claes Jonsson handlar satsningen i första hand om en omfördelning av mjölk.
– När pulverfabriken i Vimmerby går för fullt måste den ökade mjölkmängden ta vägen någonstans. På så sätt har Arla redan den mjölk som behövs i Götene, säger han.
Om Arla blir mer på hugget i att värva över nya leverantörer, riskerar övriga mejeriföretag få brist på mjölk.
– Men för oss Arlaleverantörer får satsningen väldigt liten effekt, även om det känns bättre att osten produceras i Sverige än i Danmark, säger Claes Jonsson.
Ur beredskapssynpunkt finns enligt Lars Jonasson både positiva och negativa sidor av Arlas satsning.
– Det är en fördel att styra in förädlingen mer till det vi själva både producerar och konsumerar. Men Götene är redan ett av Sveriges största mejerier. Nu blir det dubbelt så stort och ska väga in en miljard kilo, en tredjedel av all mjölk i Sverige. Det är ganska sårbart att koncentrera så mycket mejerikapacitet till ett enda ställe, säger han.
Lyfter man blicken tror Claes Jonsson att svensk mjölkimport tvärtom på totalen kan komma att öka framöver.
– Om klimatpolitiken och naturrestaureringslagen går i lås kommer all produktion inom EU att minska. Sen har vi hela tiden en uppskärpning av kraven på djurvälfärd. Minskar produktionen måste EU importera. Mercosuravtalet är också ett hot mot oss, säger han.
