Krognäringens uppgång mjölkens fall
När restaurangbranschen växer krymper mjölkdrickandet. Och krognäringen växer så det knakar.
Förra året åt vi restaurangmat och snabbmat för 90 miljarder kronor. I storstäderna är det självklart att äta söndagsbrunch, ta en frukost på kafé och gå på krogen på kvällen. Trenden är tydlig, allt fler väljer bort den egna matlagningen. Det är inte bara ett storstadsfenomen. Intresset för att äta ute finns överallt.
– Mjölk är en ”hemmadryck”, säger Maja Nordström på Mjölkfrämjandet. Visst finns det potential att få folk att dricka mjölk till lunchen även på restaurang. Men då krävs enorma marknadsföringsinsatser.
– Kunderna efterfrågar nya drycker. Kossan finns kvar men gemene man dricker mer vatten. Både kunder och skolelever vill gärna ha kolsyrat vatten, säger Per Seldeé på Sodexo. Han pekar på att mjölken även minskar i matlagningen eftersom gräddsåsen för en tynande tillvaro.
– Det är mer internationell mat i restaurangerna. Förr var det bechamelsås till allt, så är det inte i dag. Förr gjorde man ett potatismos på smör, King Edwardpotatis och mjölk. I dag gör man potatisstomp med olivolja och örter. Förr serverades färsbiff med svampsås, i dag är det fetaostbiff med grönsaksröra.
Per Seldeé ser förändringen i våra mat- och dryckesvanor som en effekt av en långsiktig trend som handlar om hälsa och internationella influenser.
– Sedan är vi oerhört duktiga på att laga mat. Sverige som matland är trots allt ganska häftigt.