Förslaget om nya genomiska tekniker få EU att lämna baksätet och ta ett steg framåt på den globala livsmedelsmarknaden. Som grädde på moset kan det dessutom leda till något så sällsynt som en vinst för såväl miljö och klimat som lantbrukare. Det skriver Samuel Bäckelin.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Nu har Europaparlamentet röstat för förslaget om nya genomiska tekniker (NGT). Förslaget presenterades i mitten av förra året, och nu kan svenska lantbrukare försiktigt börja glädja sig åt att detaljerna i förslaget växer fram. Om förslaget ros i hamn kan resultatet bli något så sällsynt som en vinst för miljö, klimat och lantbrukare samtidigt.
Förenklat kan NGT beskrivas som riktade genetiska förändringar som kan efterlikna naturliga mutationer eller mutationer från traditionell växtförädling. I nuläget täcks NGT-grödor av GMO-regelverket som är ett av de striktaste i världen. Det nya förslaget innebär att dessa avancerade tekniker inom växtförädling ska regleras i en ny separat lagstiftning, skild från den befintliga GMO-lagstiftningen. Bifallet i parlamentet kan komma att öppna upp för kommersialiseringen av NGT-grödor, men det gäller att medlemsländerna kan nå en överenskommelse i tid.
Framsteget i parlamentet kommer lägligt eftersom Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen nyligen meddelat att kommissionen slopar förslaget till ny växtskyddsförordning. Här kan NGT-grödor med sjukdomsresistens spela en viktig roll för att minska behovet och användandet av kemiska växtskyddsmedel. Det vore inte bara positivt för miljön, utan även för klimatet och lantbrukaren eftersom det kräver färre dieselförbrukande körningar i fält, färre arbetstimmar och såklart en minskad kostnad för kemiska växtskyddsmedel.
Dessutom förväntas den fortsatt snabba teknikutvecklingen möjliggöra användning av grödor där det idag saknas effektiva bekämpningsmetoder mot växtskadegörare. Även framtagandet av grödor som bättre tål ett förändrat klimat och osäkert väder som exempelvis torka skulle bli enklare. Det skulle stärka skördestabiliteten och öka resiliensen i livsmedelssystemet.
Klockan tickar inför sommarens EU-val och om förslaget ska godkännas måste nu medlemsländerna i rådet snabbt komma överens om sin gemensamma ståndpunkt. Annars kan både miljö och lantbrukare gå ut som förlorare ur processen.
EU har historiskt sett, jämfört med grannarna på andra sidan Atlanten, varit mycket återhållsamma och strikta i frågan om genetiskt modifierade grödor. Utfallet i den rådande NGT-frågan har potential att bli ett paradigmskifte i europeisk syn på växtförädling och få EU att lämna baksätet och ta ett steg framåt på den globala livsmedelsmarknaden. Som grädde på moset kan det dessutom leda till något så sällsynt som en vinst för såväl miljö och klimat som lantbrukare.
Samuel Bäckelin
