Ta vara på möjligheten från ovan
EU vill använda fjärranalys för att utvärdera skogsbruket, vilket väcker frågetecken. För den enskilde skogsägaren är det viktigt att få kontroll över tekniken. Det skriver Pär Fornling.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
När det nu är dags för tredje omgången av att kartlägga skogarna från luften finns anledning att ta ett steg till för att få fram mer detaljerade kartor. Tätare laserskanning kostar lite mer, men det handlar bara om tiotals miljoner kronor för något som får banbrytande betydelse för skogsbruket. Metoden kallas fjärranalys. Svenska forskare var tidigt ute med att få koll på skogen med hjälp av satelliter och senare även flygburen laserskanning, vilken började med att försvarets forskningsanstalt utvecklade teknik för att jaga u-båtar. Det ledde vidare till att vi, först i världen, anpassade metoden för skogen.
Resultaten finns fritt tillgängliga genom olika kartor hos Skogsstyrelsen. Dessa "skogliga grunddata” framställs genom att fjärranalys kombineras med provytor från riksskogstaxeringen. Det här är bara början. Genom att bygga på med laserskanning från marken, från skogsmaskiner eller drönare och detaljerade uppgifter om varje träd en skördare bearbetar är det möjligt att ha en väldig koll på skogen, ner till enskilda träd och markens egenskaper. Det här öppnar nya möjligheter att planera skogsbruket. De enartade bestånden kan brytas upp och ett hygge planteras med flera trädslag beroende på markens förutsättningar. Det blir relativt enkelt att hålla koll på mindre grupper av träd och bättre markkartor avgör trädslagsvalet.
Tätare laserskanning gör det lättare att identifiera trädslag, hitta kulturlämningar, lämnade hänsynsträd, naturvärden, död ved och en mängd annan information. EU vill använda fjärranalys för att utvärdera skogsbruket, vilket väcker frågetecken. Därför är det bra om vi är bidrar med vår kunskap och ser till att det landar rätt. Lösningen är inte att sitta på åskådarplats och låta det hända. För den enskilde skogsägaren är det viktigt att få kontroll över tekniken. Att den görs enkelt tillgänglig och att var och en ges möjlighet att planera efter egna önskemål.
Risken är annars att det mest blir ett verksamt instrument för virkesköpare. De detaljrika kartorna är också ett frestande verktyg för olika intressenter att planera naturvård i landskapsperspektiv, utan hänsyn till att landskapet består av enskilda markägare med olika visioner. Just därför är det bra att ha koll och kontroll.
Kunskap och bra planering är nyckeln i det dagliga arbetet, men också verktyg för att kommande generationer och ägare kan fullfölja planerna, vilket inte är helt lätt med skogens långa perspektiv. Bättre kartor gör det lättare och roligare.
Frågan nu närmast gäller att laserskanna med tätare upplösning, vilket Finland redan gör.
Pär Fornling