Markfuktighetskartor bör anpassas efter årstid
Markfuktighetskartor bör anpassas efter den tid på året då de ska användas. Det är resultatet av ett examensarbete vid Linnéuniversitetet och Skogforsk hos SCA Skog.
Markfuktighetskartor bör anpassas efter den tid på året då de ska användas. Det är resultatet av ett examensarbete vid Linnéuniversitetet och Skogforsk hos SCA Skog.
Under sommar och vinter bör markfuktighetskartor anpassas till torrare alternativt mer frusna förhållandena. Detta kan förkorta körsträckan och minska körning på fuktig mark.
Normalt sett visar markfuktighetskartan tre makklasser – torra, fuktiga och blöta. Förslaget i examensarbetet är att kartan, i stället för vad som är normal utbredning av fuktiga och blöta områden, ska visa hur dessa ser ut under sommar eller med tjäle på vintern.
Studien, som genomfördes på 20 slumpvis utvalda avverkningstrakter hos SCA Skog, visade att den totala körsträckan per hektar blev fyra procent kortare om markfuktighetskartan anpassades till förhållanden som råder på sommaren och vintern. Då kan körvägarna läggas ut på ett mer effektivt sätt, ibland rakt över, utan att orsaka markskador.
Vidare pekade resultaten på att den totala körsträckan i "blöta" områden minskade med 39 procent när en anpassad markfuktighetskarta användes. Detta eftersom att det går att nå virket i sådana områden under vinter och torrsommar genom att göra korta instick eller bara köra i kanten av det blöta.
Fakta: Studien
Den genomfördes på 20 slumpvis utvalda avverkningstrakter hos SCA Skog.
På varje trakt beräknades teoretiskt optimala skotningsvägar med hjälp av optimeringsprogrammet Bestway.
På varje trakt jämfördes föreslagna skotningsvägar när en traditionell markfuktighetskarta användes med föreslagna skotningsvägar när en anpassad markfuktighetskarta användes.
Artikeln är ett examensarbete vid Linnéuniversitetet.