Anna Ellström

Mogen sädesåker i förgrunden med skördetröska suddigt i bakgrunden

Troska 4.jpg

Lite mindre än hälften av det vi svenskar stoppar i munnen är importerat. Men det betyder inte att Sveriges jordbruksproduktion är otillräcklig för att täcka befolkningens matbehov. Vi exporterar nämligen stora mängder framför allt spannmål och mjölkpulver. Det menar forskarna bakom rapporten ”Räcker maten?”.&nbsp;– Räknat i kalorier eller protein så räcker den svenska produktionen ett normalår till ungefär 20 miljoner människor. Så det är inte rimligt att framställa det som att vi skulle behöva svälta om importen stannade, säger Rasmus Einarsson, forskare i hållbara livsmedelssystem på SLU och en av författarna.

Leende skallig person utomhus i vinterljus, med suddig naturbakgrund

Rasmus Einarsson.jpg

Svensk spannmålsproduktion kan enligt rapporten tillgodose befolkningens efterfrågan många gånger om. Även produktionen av mjölk, potatis och ägg täcker i princip dagens konsumtion.– När det gäller kött täcks inte de stora mängder vi äter i dag, men gott och väl behovet. Det vi har lite av är ju frukt och grönt. Där producerar vi bara ungefär 20 procent av det vi behöver enligt näringsrekommendationerna. Och med ett totalt importstopp skulle det förstås inte bli något kaffe, te eller vin, säger Elin Röös, medförfattare till rapporten.Att Sverige i ett internationellt perspektiv har relativt mycket jordbruksmark per person, kan enligt henne tala för att vi ska fortsätta vara en nettoexportör av mat.– Vi har i Sverige fantastiska möjligheter att producera mat, skulle kunna producera ännu mer och det finns möjligtvis goda skäl till det. Men vi vill förtydliga att normalårsproduktionen i Sverige i dag är mer än tillräcklig för att livnära befolkningen, säger hon.

Kvinna i vinterkläder utomhus på en solig, kall dag

Elin Roos.jpg

Forskarna tycker definitivt att det behövs satsningar på det svenska jordbruket. Men för att öka försörjningstryggheten ser de inte ett generellt och okritiskt fokus på ökad produktion som särskilt effektivt. Inte minst om man samtidigt vill nå samhällsmålen om hållbarhet och förbättrad folkhälsa.– Då är det ju viktigare att lantbrukarna får stöd för att öka produktionen av hälsosamma livsmedel som minskar miljöpåverkan. Och för att använda produktionsmetoder som är både hållbara och robusta för olika typer av störningar, säger Elin Röös.Här ser hon en svaghet i dagens animalieproduktion.– Mycket av den är beroende av stora mängder el och andra insatsvaror. Då är det inte givet att vår livsmedelsförsörjning blir tryggare för att vi har mer av den, säger hon.– Kan vi däremot få mjölkproduktionen att bli mer grovfoderbaserad och mindre beroende av importerat rapsmjöl och soja är det ett sätt att både gynna miljön och öka beredskapen, säger Rasmus Einarsson.De vill inte att rapportens budskap ska missförstås som att svensk livsmedelsförsörjning är tryggad vid en stor samhällskris.– Det finns en lång rad olika sårbarheter man kan oroa sig över. Men just i Sveriges fall handlar det inte främst om produktionsvolymen, vilket är den uppfattning man kan få i den offentliga debatten, utan mer om störningskänslighet i lagring och distribution, animalieproduktion och insatsvaror. Och där pågår väldigt mycket bra arbete inom myndigheterna nu, säger Rasmus Einarsson.

<a href="https://www.landlantbruk.se/sa-bygger-vi-verklig-livsmedelsberedskap-i-sverige">Läs mer: ”Försvarsvilja byggs inte på kaloriberäkningar”</a><a href="https://www.landlantbruk.se/produktionsmalen-tar-inte-hansyn-till-storningskanslighet">Produktionsmålen tar inte hänsyn till störningskänslighet</a>

Forskare från SLU ifrågasätter i en ny rapport att ett fokus på ökad svensk lantbruksproduktion är ett bra sätt att rusta landet för kris och krig. Enligt deras beräkningar räcker den svenska produktionen redan för att mätta 20 miljoner människor.

Forskare från SLU ifrågasätter i en ny rapport fokuset på ökad svensk lantbruksproduktion är rätt sätt att rusta landet för kris och krig. 

Ny rapport: Minskad sårbarhet viktigare än ökad produktion

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera