Gunnar Andersson

Automatiserad planteringsmaskin arbetar på skogsmark med person i bakgrunden

2025-06-13-480.jpg

<p>Södra ser tre stora anledningar till att satsa på innovationer om föryngringsteknik. Det handlar om att plantöverlevnaden är för låg, att dagens markberedning inte är tillräckligt precis samt att det blir allt svårare att få tag på manuella planterare.</p><p>Just markberedningen pekas ut som en nyckelfaktor för att öka plantöverlevnaden.</p><p>– När det gäller markberedning har vi i princip bara harvning och högläggning i dag. Vid harvning störs ungefär hälften av hyggesytan, men med ny skonsammare markberedning tror vi att det kan minska till en tjugondel. Vi vill skapa en perfekt planteringspunkt precis där plantan har nytta av det. Vi kallar det riktad markberedning, säger Anna Wallner.</p>

Leende kvinna i grön topp sitter vid ett bord framför en grön växt inomhus

HALL1118.jpg

<h2>Inversmarkberedning</h2><p>I sitt innovationsarbete har Södra valt att satsa på inversmarkberedning vilket innebär att man gräver upp en torva för att sedan vända på den och lägga tillbaka den i samma hål. Då får man humusen i botten och mineraljorden i dagen.</p><p>För Södras del står snytbaggen för ungefär 60 procent av plantförlusterna.</p><p>– Men om vi skulle ha planteringspunkter med minst 10 centimeter, helst 20 centimeter, ren mineraljord runt plantan så är snytbaggen mindre benägen att angripa plantan. Det skulle ge ett 80-procentigt snytbaggeskydd, säger Anna Wallner.</p><p>Förutom mineraljorden ska den perfekta planteringspunkten också vara i jämn nivå med omgivande mark för att ge bästa förutsättningar för vattentillgång och temperaturförhållanden. En annan viktig del i innovationsprojektet är att tekniken ska vara autonom.</p><p>– Kan man skapa de här perfekta planteringspunkterna på samma sätt varje gång utan att det krävs en mänsklig hand som styr varje rörelse så skulle flera markberedningsaggregat kunna vara i gång samtidigt, förklarar Anna Wallner.</p><h2>Tekniska lösningar</h2><p>Inversmarkberedning är inte något nytt, men tekniken som tidigare använts har inte gjort markberedningen tillräckligt precis. Södra valde därför att börja om från början och anlitade Lue Engineering för att hitta nya tekniska lösningar på inversmarkberedningen.</p><p>Första steget togs 2021 och handlade om att ta reda på vilka geometrier som är bäst för att komma ner i marken och vilka krafter som behövs.</p><p>– Vi gick helt enkelt ut i skogen med olika spadar och hackor och började de med fysiska tester, berättar Lukas Jönsson som är mekanikkonstruktör på Lue Engineering.</p>

Leende person i grön tröja mot grå bakgrund

Lukas_hemsida_fÃ¤rg_010.png

<p>Infallsvinkeln på skopan som ska gå ner i jorden och vilken utformning den ska ha var tidiga frågor de sökte svar på. Parallellt med de första fysiska testerna arbetade de med ett flertal konceptmodeller på hur man ska kunna vända på jorden utan att jordlagren blandas.</p><p>En grundförutsättning var också att markberedningsaggregatet skulle kunna bäras av en liten basmaskin.</p><p>– Det gjorde att vi tittade på lösningar där krafterna inte går upp i kranen. Resultatet blev att vi började arbeta efter principen med en skopa och ett mothåll. På det sättet går krafterna inte upp i kranen och då kan man ha en liten bärare, säger Lukas Jönsson.</p><h2>30-gradig lutning</h2><p>Testerna av idén såg lovande ut. Med en 30-gradig lutning på skopan och ett mothåll som lutar 60 grader får man 90 graders vinklar, vilket gör att krafterna stannar kvar i ramen.</p><p>Skopan är designad för ett humustäcke på 15 centimeter och ska därför gå ner cirka 30 centimeter djupt. Hela planteringspunkten blir till ytan ungefär 40 gånger 40 centimeter.</p><p>Men det fanns fortfarande en utmaning i att få ner mothållet i marken.</p><p>– Under testernas insåg vi att det krävs större krafter än man tror att ta sig genom rotmassan så vi blev tvungna att släppa idén om att aggregatet skulle kunna köras med en liten bärare, säger Lukas Jönsson.</p><p>Lösningen blev att dela upp mothållet i tre delar och köra ner ett i taget i marken. Det skapar ett brett mothåll som kan fungera ankare att trycka ner skopan mot. Skopan lyfts upp för att sedan tiltas så att jorden faller tillbaka i gropen med mineraljorden uppåt. Hela den här arbetscykeln kan göras automatiskt.</p><p>Nästa steg i teknikutvecklingen var att kombinera markberedningen med plantering. Ett automatiserat planteringsrör med fallucka för att släppa plantan utvecklades och integrerades med skopa och mothåll. När skopan tiltas upp går planteringssystemet ner genom skopan för att sätta plantan i marken. Samtidigt kan jord tryckas ur skopan om den har fastnat.</p><p>– Därmed var vi framme vid ett system som kör hela sekvensen av markberedning och plantering helt automatiskt via ett styrsystem, säger Lukas Jönsson.</p>

<h3>Fakta: Var femte planta dör</h3><p>I svensk skog dör i snitt 21 procent av alla planterade tall- och granplantor under sina tre första levnadsår.</p><p>Värst är det i Svealand där 28 procent av tallplantorna och 25 procent av granplantorna dör innan de hunnit etablera sig.</p><p>I norra Sverige är torkstress den dominerande faktorn bakom tidig plantdöd.</p><p>I södra Sverige är det snytbaggen som skapar de största förlusterna. I Götaland dör nästan hälften av tallplantorna efter tre år när de satts i omarkberedda planteringspunkter.</p><p>Valet av planteringspunkt har stor effekt på plantans tidiga liv. Mineraljordspunkter ger överlägset bäst resultat.</p><h3 class="source">Källa: Skogforsks projekt Föryngringskollen</h3>

<h2>Fler fälttester</h2><p>Hösten 2024 gjordes de första testerna i större format. Då användes en 16 tons grävmaskin som bärare. I höstas gjordes ytterligare fälttester. Den här gången användes en skotare, Komatsu 895 med originalkran, som bärare av markberednings- och planteringsaggregatet.</p><p>– Då gjorde vi 3000 planteringspunkter. Det tar fortfarande för lång tid, men efter vad vi kan se blir resultatet bra, säger Lukas Jönsson.</p><p>Vid testet tog varje markberednings- och planteringssekvens ungefär två minuter, men målet är att få ner den till 20 sekunder.</p>

Södras markberednings- och planteringsaggregat

2025-06-13-463.jpg

<p>– Hittills har vi kört hela rörelsen långsamt för att vi ska ha hög kraft. Vårt första delmål är att komma ner till en minut genom att exempelvis köra vissa rörelser samtidigt. Men för att ta oss ner till 20 sekunder behöver vi också titta på att hur ventiler öppnas och stängs för att fördela kraften så att momenten går så fort som möjligt, säger han.</p><h2>Mineraljord</h2><p>Södra har på grund av snö och tjäle ännu inte haft möjlighet att följa upp resultatet från höstens fälttest, men uppföljning av fälttesterna från 2024 visar att närmare 60 procent av planteringspunkterna är optimala och ytterligare drygt 10 procent klassas som godkända, vilket betyder att det är minst 10 centimeter mineraljord runt plantan.</p><p>– Det vi har nu är inte en färdig produkt utan en prototyp och Södra har inga ambitioner att kommersialisera tekniken. Det går fortfarande för långsamt och det fungerar inte på alla marker, men faktum är att vi har visat att det är görbart. Genom att visa vad som faktiskt är möjligt vill vi vara en katalysator för fler som vill verka för en bättre plantöverlevnad och skonsammare markberedningsmetoder, säger Anna Wallner.</p>

<h3>Fakta: Bra satt</h3><p>Projektet Bra satt är en satsning från Södra som inleddes 2020 i syfte att utveckla en ny, innovativ metod för markberedning och plantering av skogsplantor. Målet är att öka plantöverlevnaden genom att skapa en mer effektiv och hållbar föryngring av skog genom användning av autonom teknik.</p><h3 class="source">Källa: Södra</h3>

<p>Var femte skogsplanta som sätts i jorden dör inom tre år. Den dåliga plantöverlevnaden har fått Södra att satsa på ny innovativ teknik för plantering och markberedning.</p><p>– Det som har störst påverkan på plantöverlevnaden är kvaliteten på markberedningen, säger Anna Wallner, projektledare för Södras innovationsprojekt Bra satt.</p>

Var femte skogsplanta som sätts i jorden dör inom tre år. Den dåliga plantöverlevnaden har fått Södra att satsa på ny innovativ teknik för plantering och markberedning.

Precisare markberedning ska öka plantöverlevnaden

Skogsbruk

Automatiserad inversmarkberedning skapar optimala planteringspunkter med mineraljord som skyddar mot snytbagge och ökar plantöverlevnaden.

Precisare markberedning ska öka plantöverlevnaden

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera