Professor dömer ut Skogsstyrelsens älgräkning

Land Skogbruk rapporterade i början av veckan om att Skogsstyrelsen har gjort en inventering med drönare, som enligt dem visade att det fanns mer än fyra gånger så många älgar i det inventerade brandområdet jämfört med ett genomsnittligt älgförvaltningsområde.

Saknar objektivitet

Det är en slutsats som Petter Kjellander, professor vid institutionen för ekologi vid Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), är mycket kritisk till.

– Skogsstyrelsens formulering skapar inget förtroende och samsyn och bidrar inte heller till ett bättre samarbete mellan jägare och skogsbruk/markägare. Betesinventeringarna är oklanderliga och siffrorna pekar på den kända och kostsamma problematiken med den höga begärligheten hos planterade plantor. Dock kan betet på dessa ha orsakats av andra hjortdjur, det finns ju både rådjur och kronhjortar i området. Sanningen ligger troligast någonstans mitt emellan – men var är objektiviteten i resonemanget, säger han till Svensk Jakt.

För litet material

Han menar att Skogsstyrelsens slutsats bygger på ett mycket litet material från en starkt begränsad del av hela brandområdet. Blott 330 hektar av totalt upp emot 13 000 hektar inventerades. Resultatet från pilotstudien går därför inte att använda för att beräkna älgtätheten i brandområdet, enligt Petter Kjellander.

Ville slå två flugor i en smäll

Matts Rolander, regional viltexpert vid Skogsstyrelsen, säger till Svensk Jakt att de inte haft för avsikt att göra en fullständig doktorsavhandling.

– Vi ville lyfta fram möjligheterna att använda drönare för att se hur mycket vilt man har inne på marken. När det gäller brandområdet i Västmanland är det särskilt intressant att undersöka återkoloniseringen och vi som arbetar med viltskador inom myndigheten såg möjligheten att slå två flugor i en smäll.

Uppenbar risk för markägarna

– Vi är högst medvetna om att naturen är komplex. Men här har markägare plöjt ner mellan 30 till 40 miljoner kronor i planterad skog. Jag förstår om markägarna är oroliga, och får ett högt betestryck fortgå så finns en uppenbar risk att det inte kommer vara så mycket tallskog kvar där till slut.

LÄS MER: Älgarna tillbaka i brandskogen