I skogsbruket är det nog förnuftigt att satsa på kvalitet (tätare årsringar) även i framtiden – förutsatt att skogsägaren får mer betalt för bättre virke. Det skriver Rune Ahlander, före detta länsjägmästare och skogsägare.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på krönikan Skogsindustrin måste vara modigare av Paul Christensson, ordförande i LRF Skogsägarna.
I en krönika i Land Lantbruk redovisar Paul Christensson intressanta synpunkter kring virkesanvändningen i framtiden. Han säger sig ha blivit än mer övertygad om att vi måste bli mera innovativa och affärsmässiga i vår utveckling av skogsindustrin och vad vi gör av vår råvara. Detta är definitivt viktiga frågor nu när timmerhanteringen tenderar att bli alltmer bulkartad. Exempelvis tillämpar Södra endast en kvalitetsklass för grantimmer – en tydlig signal om att det senaste århundradets skogsskötselinriktning på kvalitet varit tveksam sett med skogsägarens ögon. Förhoppningsvis har någon eller några längre fram i förädlingskedjan dragit nytta av den höga virkeskvaliteten.
Mycket av virkets kvalitet återspeglas i årsringsbredden. I nuvarande bulkhantering av barrvirket verkar längdsättningen vara det mest avgörande för sorteringen. Möjligen är detta riktigt – men särskilt sofistikerad hantering av vår stora högkvalitativa råvaruresurs är det knappast.
Paul Christensson konstaterar också att vi behöver utveckla skötselmetoder där vi kan få fram bättre kvaliteter. Detta äger nog också sin riktighet. Det är tveksamt om skötselmodeller med hårda gallringar och stora stickvägsarealer är det bästa för framtiden med alltmer begränsade arealer för råvaruproduktion. Enkelt uttryckt – industrin måste bli bättre på att utnyttja den nu tillgängliga högkvalitativa råvaran. I skogsbruket är det nog förnuftigt att satsa på kvalitet (tätare årsringar) även i framtiden – förutsatt att skogsägaren får mer betalt för bättre virke.
Det borde också vara affärsmässigt att bygghandeln erbjuder virke som är avpassat för sitt ändamål, så är inte alltid fallet. Ett litet exempel av egen erfarenhet: en beställning på tätvuxen ytterpanel av gran resulterade i en leverans med cirka 30 procent panelbräder med 5 millimeters årsringar. Enligt leverantören gängse standard. Ett exempel på en icke fungerande marknad. Om köparen vill ha tätvuxet virke (max 2-3 millimeter) bör denna leverans vara möjlig – virket finns i bulkflödet men sorteras inte fram.
Södra med fötterna både i skogen och industrin borde vara intresserade och väl skickade att se till att hela kedjan fungerar optimalt.
Rune Ahlander
Före detta länsjägmästare, skogsägare och Södramedlem
