Han må vara ny på posten som ordförande för LRF Skogsägarna. Men Paul Christenssons engagemang sträcker sig från mitten av 1980-talet i dåvarande Västra Skogsägarna och senare som ordförande i LRF Västra Götaland. Sedan 2015 är han vice ordförande i Södra och från i våras ny ledamot i LRF:s förbundsstyrelse.
Du har många järn i elden som lant- och skogsbrukare, förtroendevald i Södra och nu som ny ordförande för LRF Skogsägarna. Hur hinner du?
– Familjen drar ett tungt lass hemma. När det gäller styrelseuppdragen är de strategiska roller där jag är en lagledare med jättemånga duktiga medarbetare, det gäller att ge dem spelrum. I grova drag gissar jag att jag kommer att lägga hälften av min tid på uppdraget som vice ordförande i Södra och hälften på uppdraget i LRF. En del av uppdragen går ju dessutom i varandra.
Vilken är den viktigaste frågan som du ska ta dig an för LRF Skogsägarna?
– På kort sikt äganderättsutredningen som berör en rad frågor - brukandet, ägande och synen på skog. Nu är det skarpt läge. Det gäller att serva utredningen med relevanta underlag och våra åsikter. Vi är oerhört förberedda och har väldigt bra på fötterna. I utredningen finns även frågan om nyckelbiotoper som är jätteviktig, och som är en hämsko för skogsbruket. Det finns en diskussion om att vi ska bevara allt, men vi måste i stället bejaka den dynamik som finns i biologiska processer.
Aktuell: Ny ordförande för LRF Skogsägarna efter Sven Erik Hammar.
Ålder: 60 år.
Familj: Fru och tre vuxna barn, sex barnbarn.
Bor: Röe gård, två mil norr om Lysekil.
Verksamhet: Driver tillsammans med sin brors familj skogsbruk, växtodling, svin- och äggproduktion samt entreprenad- och restaurangverksamhet.
Skogareal: 235 hektar.
Är branschorganisation för skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra skogsägarna.
Föreningarna omfattar cirka 90 000 familjeskogsbruk som äger 6,2 miljoner hektar produktiv skogsmark. Föreningarna omsätter årligen cirka 25 miljoner kubikmeter virke.
LRF Skogsägarna bedriver på nationell nivå utbildning och information samt försöker påverka utvecklingen av skogs- och industripolitiken.
Källa: LRF Skogsägarna
– Andra viktiga frågor är teknik- och innovationsutveckling, allt ifrån plantmaterial, metoder till produkter. De kommer vara avgörande för hur framgångsrika vi blir. Hållbarhetsfrågan är också helt central. Den är ett fundament och handlar om vad vi ska lämna över till nästa generation. Jag tror på devisen ”Frihet under ansvar”. Ges vi förtroende så gör de allra flesta skogsägare så gott de kan. Vi gör alla lite olika och är en garant för mångfald.
Hur ser din egen skog ut?
– Jag bor på Västkusten i Bohuslän så den är väldigt varierad: från vindpinad, det går knappt att kalla det skog, till högproduktiv granskog i lä bakom bergen. Vi har ganska mycket lövskog och en del tall. Det är tuffa drivningsförhållanden med berg och dalgångar med lera.
Hur sköter du den?
– Numera lejer jag ut mycket till Södra, även om jag röjer en del själv. Men jag hinner inte så mycket som jag önskar. Jag började ju på 80-talet med att göra allt. Så jag har även varit med om mekaniseringsresan.
Vad är roligast med att vara skogsägare?
– Att dana skog och se utvecklingen. Att se att det börjar bli dags för slutavverkning av den skog jag var med att plantera som barn. Det växer mer än man tror, säger Paul Christensson och nämner som exempel att han under en tioårsperiod kan avverka halva virkesförrådet och ändå ha mer skog kvar än innan.
– Skogen är en fantastisk evighetsmaskin, det är inte dumt!
