Birgitta Sennerdal

I Lilla Trånghyltan i nordöstra Skåne bedrivs hyggesfritt skogsbruk på 30 procent av den produktiva arealen.

hyggesfritt1.jpg

<p>Huruvida skötselmetoden spelar roll för skogens klimatnytta är ett ämne som engagerar. Det märks när Achim Grelle, professor vid Linnéuniversitetet, medverkar i ett webbinarium om skog, kolinlagring och skötselmetod. Det är också uppenbart att det är svårt att få ett entydigt besked eftersom det inte bara är skötselmetoden som spelar roll utan även geografiska förhållanden.</p><p>– Det stora globala kolförrådet i biomassa finns i tropikerna för där växer skogen fort. I Sverige växer skogen långsammare och själva skogen är inte ett så stort kolförråd i förhållande till själva skogsmarken. Det kol som hamnar i marken stannar där under ganska lång tid. Marken är sval och nedbrytningen går långsamt, sa Achim Grelle när han föreläste under Skogsstyrelsens vecka med digitala föreläsningar om klimatanpassning.</p>

<p><a href="https://www.landlantbruk.se/modern-plockhuggning-med-stora-skogsmaskiner"><strong>Läs mer: </strong>Plockhuggning med stora skogsmaskiner</a></p>

<h2>Mätmaster i skogen</h2><p>För att ta reda på vilken skötselmetod som ger mest klimatnytta har Achim Grelle placerat ut höga master på två ställen på fastigheten Lilla Trånghyltan i norra Skåne. På fastigheten brukas delar av skogen med trakthyggesbruk och delar med den hyggesfria metoden blädning, som innebär att de grövsta träden plockas ut. Boniteten är bra, cirka 10 m³sk per hektar och år. Den ena masten är i blädningsskogen och den andra i 40-årig granskog där kolupptaget bedöms vara som bäst under beståndets omloppstid.&nbsp;</p><p>Mätningar har gjorts under två år och dessa visar på ett större kolupptag i skogen som blädas. Däremot är kolförrådet i marken högre i skogen som sköts med trakthyggesbruk.</p>

Achim Grelle, forskare Linnéuniversitetet.

DSC_2577.jpg

<p>– Jag är förvånad över att kolförrådet var större i marken i trakthyggesskogen. Vi ska titta på varför det är så, sa Achim Grelle.</p><h2>Snötäcke kyler</h2><p>Det finns ännu fler komplicerande faktorer. När hyggen i skogen täcks med snö på vintern blir de ljusa fläckar i landskapet som har en kylande effekt på atmosfären. Den så kallade albedo-effekten bidrar till ökad klimatnytta i skogar som sköts med trakthyggesbruk, vilket kan få stor effekt i de norra delarna av landet som har ett snötäcke under vintern.</p><p>– Hyggesfritt är lovande under goda förutsättningar. Det ger större kolinlagring och större andel långlivade produkter. I alla fall här där skogen har skötts exemplariskt, säger Achim Grelle med hänvisning till fastigheten Lilla Trånghyltan i Skåne.</p>

<h3>Fakta: Hyggesfritt skogsbruk</h3><p>Skogsstyrelsens definition av hyggesfritt skogsbruk innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor. Det finns också alltid träd som är minst 10 meter höga kvar på marken.</p><p>Förutom blädning som innebär fullskiktade skogar räknar Skogsstyrelsen även luckhuggning, överhållen skärm och schakrutehuggning till hyggesfritt.</p><h3 class="source">Källa: Skogsstyrelsen</h3>

<p>Skötselmetoden påverkar kolinlagringen i skogen, men det är svårt att veta vilken metod som ger bäst klimatnytta. Mycket beror på var i landet skogen finns.</p>

Skötselmetoden påverkar kolinlagringen i skogen, men det är svårt att veta vilken metod som ger bäst klimatnytta. Mycket beror på var i landet skogen finns.

Skötselmetod påverkar kolinlagring

Skogsbruk

Skötselmetoden påverkar kolinlagringen i skogen, men det är svårt att veta vilken metod som ger bäst klimatnytta. Mycket beror på geografiska förhållanden för skogen.

Kolinlagring påverkas av skötselmetod

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera