Sedan 1980-talets Spårbyte har LRF levt i symbios med det politiska systemet. Politikerna vet att LRF har allehanda synpunkter men ändå framstår som samhällsansvarigt. Därför behöver inte politikerna ta helhetsansvar för Sveriges viktigaste näringar, matproduktionen för vår överlevnad och skogsproduktionen för vårt välstånd. Därför kan man tillåta andra organisationer som till exempel terroristerna i Djurens rätt och miljötalibanerna i föreningen Skydda skogen att vara officiella remissinstanser trots att de inte accepterar vare sig matproduktion med djur eller att skog sågas ned. Det är för dem bättre att båda självdör.
undefined