Stort intresse för små vagnar

Intresset för fyrhjulingar har länge varit stort och vid förra årsskiftet fanns det cirka 240 000 registrerade fyrhjulingar, enligt Transportstyrelsen. I första hand har de använts för transporter av olika slag men nu tycks allt fler också vilja använda fyrhjulingen för att dra en skogsvagn och använda ekipaget i sitt skogsbruk.

– De senaste åren har vi märkt av en stadig uppgång i efterfrågan, och vi ser ingen minskad efterfrågan i år. Tvärtom är det en tydlig trend som är klart uppåtgående, konstaterar Viktor Falk på den svenska tillverkaren Kranman.

Tom Andersson på Avestavagnen, som också tillverkar skogsvagnar för fyrhjulingar, håller med.

– Det har varit uppåt i flera år och bara i år har vi ökat försäljningen med 56 procent jämfört med förra året, säger han.

Skonsamt arbete

Både Viktor Falk och Tom Andersson lyfter fram fyrhjuling och griplastarvagn som väldigt skonsamt sätt att arbeta i skogen.

– Det blir inga körskador eller rotskador och de tar sig fram väldigt enkelt och smidigt. Det gör också att man kan utföra sina gallringar även när det är blött i markerna och större maskiner inte kan köra, förklarar Viktor Falk.

Gallra, plocka vindfällen och ta ut ved är vanliga uppgifter som ekipaget kan användas till.

– Jag skulle vilja säga att det verkligen fungerar som ett litet skotarekipage. Jag pratade nyligen med en kund som kört ut 700 vindfällen sedan i våras och en annan kund som kört både till första- och andragallring. Sedan är det många som använder den för att ta ut blandat virke för att göra ved, säger Tom Andersson.

Behovet styr

Det som är gemensamt för de kunder som köper skogsvagnar är att de har ett stort intresse för skogsskötsel, menar Viktor Falk. Tom Andersson håller med och menar att det är skogsägarnas behov som styr och inte hur stor skogsägare man är.

– Arealen på fastigheten spelar egentligen inte någon roll utan det handlar ofta om att man vill sköta skogen på sitt sätt, säger Viktor Falk.

Skogsvagnar för fyrhjulingar är på inget sätt någon nyhet. Kranman lanserade sin första vagn för snart 25 år sedan och Avestavagnen har funnits sedan 1998.

Enligt både Avestavagnen och Kranman är de mer avancerade griplastarvagnarna de klart mest efterfrågade.

Griplastare dominerar

Förra året såldes ungefär 100 Avestavagnar, och 90 procent var griplastarvagnar. 2018 tillverkade Kranman 65 vagnar och förra året tillverkade de totalt 500 vagnar varav 350 var griplastarvagnar.

Griplastarvagnarna har nästan alltid hydraulisk kran, boggi, drivning på hjulen och ramstyrning. Vagnarna väger från ett par hundra kilo till närmare 800 kilo och kan lasta ända upp till 2000 kilo.

– Jag skulle nog säga att drivning är det viktigaste för att köra en säker transport med tung last i svår terräng. Är det backig terräng man ska köra tycker jag också man ska satsa på en bromsventil så att drivningen på vagnen inte bara upphör när man bromsar fyrhjulingen utan att man också får en bromsande effekt på vagnen, förklarar Viktor Falk.

Drivning standard

Utöver det menar han att ramstyrning också bidrar till att göra körningen säkrare och smidigare i tät vegetation.

– Det gör att vagnen följer fyrhjulingen bra och att det inte blir nästan någon spårning alls, säger Viktor Falk.

Tom Andersson är inne på samma spår som Viktor.

– Jag skulle säga att det viktigaste är drivning på hjulen, som väl nästan får anses som standard, och ramstyrning, men jag skulle också vilja lyfta fram vinschen, framför allt om man kör mycket vindfällen då det är väldigt få träd man klarar av att köra utan vinsch, säger Tom Andersson. 

Boggi är i det närmaste en självklarhet och att den på ett eller annat sätt går att justera, bland annat för att kunna fördela vikten och att anpassa kultrycket om man vill köra timmer med längre längder.

Tänka till vid lastning

Att lasta virke som håller snittlängd på ungefär fyra meter är inga problem på griplastarvagnar. Då är kultrycket rimligt vilket ger en bra styrförmåga och säker körning.

Men både Viktor Falk och Tom Andersson menar att man kan lasta virke på upp till 5,50 meter om man anpassar boggin eller justerar vagnchassit och tänker till lite när man lastar.

– Man får anpassa lite och exempelvis vända rotändan inåt på den första stocken och sedan variera för att få rätt kultryck, förklarar Tom Andersson

När det gäller fyrhjulingen ställs egentligen ganska få krav på den för att kunna dra en griplastarvagn. Det går bra att dra en vagn nästan oavsett motorstyrka eftersom vagnen har egen drift, men enligt Viktor Falk har Kranman som krav att man gör fjädringen bak styvare, att det är fyrhjulsdrift och att det finns en lågväxel.