Gunnar Andersson

kraftledningar_stolpe-1_foto-tomas-arlemo.jpg

Svenska kraftnäts samrådsprocess börjar med att de tar in synpunkter från kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter på flera olika alternativa korridorer där kraftledningen kan dras. Utifrån bland annat myndighetsdialogen väljs sedan ett förslag, en så kallad korridor, på sträckning av kraftledningen.

Varför tar ni inte in enskilda markägares synpunkter redan när ni utreder flera olika alternativa korridorer?– Vi följer den tågordning som finns i lagen och det är det vi har att förhålla oss till. Där är myndighetsdialogen det första steget och det är först i nästa steg som markägare bjuds in att yttra sig. Skulle vi bjuda in alla markägare och intressenter i det allra tidigaste skedet skulle det omfatta väldigt många som i slutändan inte alls kommer att beröras, säger Joachim Lejdström.

Medelålders man i glasögon och kostym står inomhus och ser in i kameran

Press - tryck Joachim LejdstrÃ¶m JAx241107x0630 .jpg

De markägare som berörs av den valda korridoren får en inbjudan att delta i samrådet och får ta del av det samrådsunderlag som tagits fram. Där beskrivs bland annat korridoren och förslaget till placering av kraftledningen inom den, vilken teknik och typ av stolpar som ska användas.Är det inte för sent att ta in markägarnas synpunkter när sträckningen av korridoren redan är vald? Möjligheterna att påverka kan då upplevas som väldigt små.– Det förstår jag och det är ju ett intrång och en intressekonflikt per definition. De flesta tycker att det är bra med el men ingen tycker det är kul med en kraftledning i trädgården. Men om man tänker hur det var förr i tiden när stamnätet byggdes ut så var det lite mer linjal och raka linjer. Nu har vi en hel rad olika saker att förhålla oss till vilket leder fram till en mer hänsynstagande och snirkligare ledning än förr i tiden, säger han.Prioriterar ni att dra kraftledningen på exempelvis bolagsmark och statlig mark där det går för att slippa göra intrång på enskilda markägares fastigheter?– Både ja och nej. Det finns inget lagkrav på det som vi behöver följa men vi försöker alltid att så långt som möjligt planera en sträckning som ger minst krångligt markintrång. Att vi är styrda av lagar och regler är å ena sidan väldigt tydligt men ger inget utrymme för förhandling och speciallösningar med enskilda intressenter. Likabehandlingsprincipen är väldigt viktig, säger Joachim Lejdström.Tar ni hänsyn till exempelvis sockengränser och skiftesgränser för att effekterna av dragningen ska bli så liten som möjligt för enskilda markägare?– Jag förstår vad du menar och att det kan uppfattas som fyrkantigt ur en enskild markägares perspektiv när vi planerar framtida ledningar. Vårt uppdrag är att bygga ut stamnätet på ett kostnadseffektivt sätt. Vi gör alltid en avvägning mellan kortaste och rakaste sträckning med så få och små markintrång som vi kan, säger han.Varför är nedgrävd kabel inte alternativ till luftburen ledning?– Tekniken är inte mitt expertområde, men väldigt enkelt uttryckt är det dyrare ur ett livscykelperspektiv och driftsäkerhetsmässigt och därför inte att föredra. Stamnätet drabbas väldigt sällan av driftavbrott jämfört med de lokala näten. Tar man exempelvis den senaste stormen Johannes så hade vi inga driftavbrott på stamnätet. Det beror på att vi redan tidigt gjort tillräckliga markintrång för att ledningen ska vara skyddad kombinerat med ett väl fungerande skogligt underhåll, förklarar han.Ser ni något behov av att ändra den nuvarande ersättningsmodellen?– Vi tar inte ställning till hur ersättningsprincipen ser ut, men skulle den förändras kommer vi att arbeta utifrån det. Det som är olyckligt just nu är att det finns en utredning där innehållet delvis är känt, men det är ingen som har tryckt på knappen. Utgångspunkten för utredningen var ju att en ändrad ersättningsmodell skulle kapa ledtid i utbyggnaden och så länge den ligger fast på Regeringskansliet skulle man kunna säga att den får motsatt effekt, säger Joachim Lejdström.

Läs mer:&nbsp;<a href="https://www.landlantbruk.se/markagare-utan-inflytande-nar-ny-kraftledning-dras">De får kraftledning rakt över betesmarken: ”Maktlösheten det värsta”</a><a href="https://www.landlantbruk.se/breda-ledningsgator-gor-stora-intrang-pa-fastigheter">Stort missnöje när nya kraftledningar gör stora intrång</a><a href="https://www.landlantbruk.se/ny-ersattningsmodell-for-kraftledningar-drojer-lrf-kritisk">Ny ersättningsmodell för kraftledningar dröjer – LRF kritiska</a>

Svenska kraftnät ansvarar för utbyggnaden av stamnätet. Där är Joachim Lejdström sektionschef för avdelningen Tillstånd och Markåtkomst som säkerställer alla tillstånd, dispenser och markavtal.– Min bild är att samrådsprocessen fungerar bra, men det finns såklart alltid något att utveckla, säger han.

”Det finns såklart alltid något att utveckla.”

Svenska kraftnät: ”Samråden fungerar bra”

Skogsbruk

Så fungerar Svenska kraftnäts samrådsprocess – från myndighetsdialog till markägares synpunkter vid nya kraftledningar.

Svenska kraftnät: ”Samråden fungerar bra”

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera