Framtidens jordbruk formas av unga som vågar satsa – men dagens lantbrukspolitik är fortfarande formad för en annan tid. Så här bör den förändras, skriver Edvin Säll, landsbygds- jordbruk- och näringslivspolitisk talesperson vid Centerpartiets ungdomsförbund.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Svenskt lantbruk förändras snabbt, men politiken hänger inte alltid med. Teknikutveckling, ökade klimatkrav och generationsskiften sker samtidigt – något som märks tydligt, även på min egen gård. Samtidigt finns det unga som vill ta över och satsa vidare. Frågan är inte om viljan finns, utan om politiken är anpassad för den verklighet dagens och morgondagens lantbrukare möter.
Mycket av dagens lantbrukspolitik är fortfarande formad för en annan tid. Den präglas av detaljstyrning, bidrag och kontroll, snarare än av företagande, ansvar och utveckling. För oss unga som vill bygga moderna och långsiktigt hållbara lantbruk blir den ofta ett hinder i stället för ett stöd. Politikens uppgift borde vara att skapa möjligheter, avreglera där det är rimligt och undanröja trösklar, inte bygga fler. En lantbrukspolitik som blickar framåt måste ta sin utgångspunkt i producentens villkor. Lantbrukare behöver kunna få betalt för hela det värde som skapas – inte bara för maten, utan också för miljönytta, biologisk mångfald och beredskap. För att det ska fungera krävs bättre konkurrens i livsmedelskedjan och mer rättvisa spelregler på marknaden. I dag hamnar för mycket makt långt ifrån gården.
I grunden handlar detta också om var makt och ansvar ska ligga. När beslut flyttas längre bort från gården och det lokala sammanhanget kan det låta effektivt på pappret, men leder ofta till sämre anpassade beslut, särskilt i regioner med långa avstånd och gles befolkning. Lantbruket behöver mer lokalt ansvar och flexibilitet, inte mer centralisering. Det märks inte minst i de samhällsfunktioner som omger lantbruket. För att unga ska vilja stanna kvar, flytta till eller ta över ett lantbruk måste livet runt omkring fungera. Skola, vård, kollektivtrafik och infrastruktur är avgörande. En levande landsbygd kräver samhällsservice som gör det möjligt att både driva företag och leva ett fungerande vardagsliv.
Regelbördan är ett av de största hindren i dag. Orimligt mycket tid går åt till administration och rapportering, ofta i flera led. Dubbelrapportering måste bort och Sverige bör följa EU:s regler, men sluta lägga på egna nationella tillägg som försämrar konkurrenskraften utan tydlig nytta. Mindre detaljstyrning ger större utrymme för ansvarstagande, innovation och utveckling.
Generationsskiften är ett annat område där politiken inte hänger med. När familjejordbruk ska lämnas över behandlas det ofta som en vanlig försäljning, med krångliga processer och osäkra skatteeffekter. Det borde istället ses för vad det är: en företagsöverlåtelse. Med tydligare regler, färre moment och rimligare villkor kan fler unga ges möjlighet att ta över och utveckla verksamheten vidare. Att utveckla lantbrukspolitiken handlar inte om att sänka ambitionerna, utan om att göra dem möjliga i praktiken. Om Sverige även i framtiden ska ha ett starkt, hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk måste unga lantbrukare stå i centrum för politiken och landsbygden ges förutsättningar att fungera.
Framtidens jordbruk formas av unga som vågar satsa. Då måste politiken, och samhället runt omkring – ge oss chansen att lyckas.
Edvin Säll
Landsbygds- jordbruk- och näringslivspolitisk talesperson
Centerpartiets ungdomsförbund
