Vargfrågan måste bäras av rätt aktörer
Det är rimligt att LRF tydligare kliver fram och tar en mer ledande roll i debatten om vargens påverkan på tamdjursnäringen och landsbygden. Det skriver Carsten Carlsson, jägare, Stockholm.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Vargfrågan är en av de mest laddade och polariserande frågorna inom svensk jakt och landsbygdspolitik. Den berör jakt, viltförvaltning, tamdjurshållning och människors möjlighet att leva och verka på landsbygden. Att frågan är viktig råder det ingen tvekan om. Men lika viktigt är att den drivs av rätt aktörer – och här behöver LRF ta ett betydligt större ansvar än i dag.
Det är i första hand LRF:s medlemmar som drabbas direkt av vargens konsekvenser. Får-, nöt- och andra tamdjursägare lever med risken för angrepp, med dödade och skadade djur, ekonomiska förluster och en ständig psykisk belastning. För dem är vargfrågan inte ideologisk eller symbolisk – den är konkret och existentiell. Mot den bakgrunden är det rimligt att LRF tydligare kliver fram och tar en mer ledande roll i debatten om vargens påverkan på tamdjursnäringen och landsbygden. Trots detta har en stor del av det offentliga opinionsarbetet kommit att vila på Svenska Jägareförbundet. Förbundet har gång på gång hamnat i frontlinjen i en konflikt som till stora delar handlar om näringsverksamhet och djurhållning – inte primärt om jakt. Det riskerar att bli en snedvriden rollfördelning.
Svenska Jägareförbundet är en bred intresseorganisation för hela jägarkåren. Dess uppdrag är att värna jaktens framtid, viltvården och ett levande föreningsliv i hela landet. När vargfrågan tillåts dominera Svenska Jägareförbundets agenda och profilering tränger den undan andra frågor som är avgörande för jägarrörelsens långsiktiga styrka. Samtidigt behöver jägare vara ärliga med naturens realiteter. Vargen är ett rovdjur och den kommer att ta älg, rådjur och annat vilt. Det är en del av naturens gång, även om det påverkar viltstammar, jaktuttag och förvaltning. Detta måste jägarna kunna acceptera om man ska föra en trovärdig diskussion om rovdjur.
Däremot är det inte en del av naturens gång att varg river får och andra tamdjur. Tamdjuren är människans ansvar, och när rovdjur angriper dem undergrävs både djurvälfärd och förtroendet för rovdjurspolitiken. Här krävs tydliga gränser, snabba beslut om skyddsjakt och ett regelverk som sätter människors och djurägares verklighet i centrum. För att nå dit behövs en tydligare rollfördelning. Låt LRF ta ett större ansvar för att driva vargfrågan ur tamdjursägarnas perspektiv. Låt Svenska Jägareförbundet fokusera på att vara den samlande kraft som utvecklar jakt, viltvård och föreningsliv för hela jägarkåren.
Det skulle gynna debatten, stärka acceptansen och skapa bättre förutsättningar för både landsbygd, jakt och viltförvaltning i framtiden.
Carsten Carlsson,
Jägare, Stockholm