Både stora och mindre lantbruk behövs

Utvecklingen har gått fort fram för lantbruket och gårdarnas storlek och sammansättning har ändrat karaktär i flera avseenden. I den senaste Lantbruksbarometern kunde vi tyvärr konstatera att tre av fyra mindre mjölkgårdar, med en omsättning upp till två miljoner kronor, planerar att avvecklas. I tider när vi som land planerar att producera mer är det ytterst beklagligt. Frågan är vad regeringen gör åt detta? I dag finns det cirka 2 600 mjölkgårdar i Sverige och cirka 300 000 mjölkkor enligt LRF och Jordbruksverket. 1982 var antalet mjölkproducenter drygt 40 000 och antalet mjölkkor drygt 600 000. Vi har alltså sett en dramatisk minskning av både företag och antalet kor. Studerar vi den totala invägda mjölken kan vi konstatera att varje ko producerar mer i dag, men att den totala invägda mjölken ändå har minskat med 22 procent under samma tidsintervall.

Regeringen har i sin Livsmedelsstrategi 2.0 sagt att vi måste producera mer i Sverige. För att nå en hundraprocentig självförsörjning av mejeriprodukter skulle vi behöva cirka 120 000 fler mjölkkor. Eftersom de större gårdarna inte fullt ut tycks kunna kompensera för de mindre gårdarnas frånfall kommer vi i denna takt att få svårt att nå det önskade målet om självförsörjning. Något måste därför göras. Det hela blir än mer aktuellt i tider av kris. Med dagsaktuella fall kan vi dra lärdom av krigets fasor. Det går snabbt att konstatera att endast ett fåtal, större anläggningar i samhället inte alltid är så bra. Därför behöver vi en mix av stora och mindre gårdar över hela landet för att samhället ska vara resilient och robust. Sveriges Lantbruksuniversitet har lyft gårdstrukturerna i en policy brief från 2025 "Robusta små mjölkgårdar – i hela Sverige i både freds- och kri(g)stid" där förslag ges för att skapa en bättre lönsamhet för mindre mjölkgårdar.

Men med den utgångspunkten är det nu hög tid för oss att ta frågan på allvar. Eftersom jag själv är uppvuxen på en mindre mjölkgård blir frågan nästan personlig. Vi måste hitta en strategi kring hur vi kan behålla gårdar av olika storlekar som någon finner så pass lönsam att den är värd att driva vidare. Annars kommer gårdarna på sikt att mer och mer likna de europeiska och kontinentala storgårdarna. Med alldeles för ensidiga gårdar kommer livsmedelsstrategierna inte leda till måluppfyllelse och samtidigt kommer vår livsmedelsförsörjning att bli sårbar. Man ska inte heller glömma bort den betydelse lantbrukare har för den biologiska mångfalden och för en levande landsbygd. För att få fram unika ekosystem och hålla marker öppna behövs fler betande mular.

I brist på att regeringen inte gör tillräckligt för att lösa denna utveckling behöver nästa styre genast tillsätta en utredning som tar tag i frågan - på riktigt. Det behövs en tydlig statlig utredning med ett tydligt uppdrag att hitta vägar för att kunna behålla ett livskraftigt lantbruk där samexistens råder mellan olika typer av gårdar. En del i arbetet borde vara att snegla på Norge. Där syns resultat av politiska förslag som är intressanta, bland annat differentierade arbetsgivaravgifter och tillägg för lands-/glesbygd. Den utredningen hade jag mer än gärna varit med och initierat.

Martin Joelsson 

Riksdagskandidat Kalmar län (C)