Dagens fina skogar var fula ungskogar för 40 år sedan – och fylls av vindfällen och döda trä om 40 år om de får stå kvar. Även om det går långsamt i en människas öga, så är det en obönhörlig process, skriver Birgitta Naumburg.

Det är vår i Libanon i skuggan av krig med människor på flykt, olivträd som förstörs och zaatar som bär minnen från hembygden, skriver Jenny Gustafsson, frilansskribent.

Lantbruket får allt oftare fungera som en symbol – en fondvägg att luta resonemang mot när politiken ska förklaras, skriver Katarina Wolf.

LRF kommer att fortsätta göra våra medlemmars röster hörda för att Sverige ska kunna producera mer mat, stärka beredskapen och hålla hela landet levande, skriver Palle Borgström.

Att plantera, röja och gallra i tid vet vi alla är nyckeln till framgång, men hur ser vi till att det blir gjort? Det skriver Paul Christensson.

Om vi menar allvar med livsmedelstrygghet, både i Sverige och globalt, krävs investeringar i jordbrukets motståndskraft, skriver Anna Tibblin, generalsekreterare för We Effect.

Omvärldsläget uppmanar oss alla till en förbättrad beredskap. Ur ett lantbruksperspektiv handlar det om att redan i dag kunna producera det vi behöver i morgon, oavsett hur vår närmaste omvärld ser ut, skriver Marie Lundberg.

Båda de gröna begreppen uppväxling och omställning är beställda av folket. De vill ha båda. Samtidigt. Mer mat, mindre miljöpåverkan och mer natur, skriver Markus Hoffman, hållbarhetsexpert på LRF.

Alla håller med om att regelbördan har vuxit till något som ibland står i vägen för själva jobbet. Ändå händer samma sak varje gång någon ber oss lantbrukare säga vilka regler som ska bort: vi saknar svar på tal, skriver Katarina Wolf.

Naturvårdsverkets förslag till naturrestaureringsplan väcker oro – den riskerar maten, skogen och markägarens äganderätt, skriver Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande.

Om 5-7 procent av skogsmarken skulle brukas med hyggesfria metoder skulle mycket vara vunnet. Produktionsbortfallet kunde kompenseras genom mer produktionsinriktat nyttjande av annan mark, skriver Anders Pettersson.

Vi behöver få till en ny dialog mellan akademi, industri och forskningsfinansiärer. Vi behöver också statliga forskningssatsningar som skapar nytta för företagen, skriver Torgny Persson.

Generation Alpha söker mening. Svenskt lantbruk har den i överflöd. Frågan är om politiken vågar bygga broarna som krävs.

Det är inget nytt att vi förändrar användningen av vår trädråvara, det har vi gjort många gånger tidigare. Men snart kommer en period där det är viktigt att svensk skogsindustri är mer innovativ och modig än på länge, skriver Paul Christensson.

Jag har upplevt en stark medvind i jämställdhetsarbetet de senaste åren, trots eller kanske tack vare ett dåligt utgångsläge, skriver Kerstin Dafnäs.

En handelspolitik som gynnar import producerad under villkor som inte accepteras här hemma är varken hållbar, rättvis eller strategiskt klok, skriver Palle Borgström.

Det är i mötet – runt ett bord, ute på ett fält eller i ett fikarum – som förståelse för varandras förhållningssätt växer, skriver Sara Österman.

Att rikta så mycket negativ uppmärksamhet mot jordbruk och skogsbruk som riksmedierna gör är inte seriöst. Läsare, lyssnare och tittare bör få veta vad som rör sig bakom den kidnappade frågan. Det skriver Susanne Gäre.

Nu är det valår och politiker talar om klimatmål, folkhälsa och beredskap i en allt oroligare omvärld. Men mycket av det vi efterfrågar finns redan i den offentliga måltiden. Det skriver Jessie Sommarström, kock.

Då vilda djur lever naturligt skulle också deras utsläpp av metan finnas i ett naturligt kretslopp – ergo, klimatet påverkas inte, skriver Arne Lindström.