Din grundlagsskyddade rätt till ersättning lämnas åt myndigheternas goda vilja om tidsfristen går ut, skriver Magnus Norberg.

EUs byråkrater och fler medlemsländer verkar sakta inse att det gått för långt med de föreslagna reglerna, skriver Paul Christensson.

Att ta över en gård kräver kapital, mod och en uthållighet som få andra branscher kan mäta sig med. På det finns det regelverk som inte jobbar med utan mot oss, skriver Katarina Wolf.

För att lantbruket ska kunna bära ökade kostnader behöver vi kompenseras, annars är risken överhängande för att EU flyttar produktion och utsläpp till andra länder, skriver Palle Borgström.

Digitala lösningar och satellitdata är viktiga möjliggörare för framtidens hållbara skogsbruk och kan skapa ökad konkurrenskraft för svensk skogsnäring, skriver Torgny Persson.

Forskning visar att kooperativa företag i högre grad än andra överlever i ekonomiskt svåra tider. De bidrar också till lokal utveckling, jobbskapande och stärkt social sammanhållning, skriver Petra Pilawa, Svensk Kooperation.

Oavsett om något händer innan nästa års val eller inte så hoppas jag att Jordbruksverkets rapport om mål för svensk livsmedelsproduktion lägger grunden inför valrörelsen. Det skriver Kristina Yngwe, enhetschef Kunskapsnav animalieproduktion.

På frågan om hur vi blir bättre på att inkludera unga personer i våra olika verksamheter finns ett enkelt svar: att faktiskt inkludera dem. Det skriver Katarina Wolf, LRF Ungdomen.

Det är allas ansvar att stå upp för skogsägarnas rättigheter och för att lagar ska tillämpas rättvist och korrekt, skriver Palle Borgström.

Sverige måste ta större ansvar för att översättningarna som görs innan slutgiltig votering stämmer överens med den förhandlade texten, skriver Gustaf Svenungsson.

Skogsutredningen är en manual över hur den svenska skogen borde hanteras för att leverera en mix av värden. Det skriver Anders Pettersson.

Kriserna har satt strålkastarna på vikten av vår egen försörjning. Frågan är enkel: “Vill ÖB att soldaterna bara ska få frukost — eller också lunch och middag?”, skriver Lars Ahlin.

En värld fri från hunger är möjlig. Och det är bönderna – här hemma och globalt – som kommer att bygga den, skriver We Effects Anna Tibblin.

Samhällets skogspolitik har tyvärr utvecklats åt helt fel håll där logiken, rättssäkerheten och de sunda drivkrafterna försvunnit eller brister kraftigt, skriver Paul Christensson.

Om krisen eller kriget kommer gynnas vi alla av en stark, inhemsk livsmedelsproduktion och då krävs i framtiden fler företagare, skriver Katarina Wolf.

Om inte vi frågar var maten kommer ifrån, vem gör det då? Det frågar sig Palle Borgström.

Att våga satsa förbättrar inte bara förutsättningarna för att klara framtida utmaningar utan gör även att våra barn kommer kunna fortsätta köpa prima svenskproducerade livsmedel. Det skriver Jenny Asplund.

Vi behöver bli mer flexibla inom hela kedjan ända till industrin. Där ligger såklart en stor utmaning men vi kan inte annat än att anpassa oss till verkligheten, skriver Marit Bohlin.

Unga som uppger sig ha koll på skogsbranschen ser den som framtidssäker, att den bidrar till ett bättre samhälle och att den är trygg och stabil. Det skriver Torgny Persson, Forsknings- och innovationsdirektör för Skogsindustrierna.

I en tid där hållbarhetskraven ökar, lönsamheten ofta sviktar och generationsväxlingarna uteblir, måste CAP stödja tillväxt, lönsamhet och attraktivitet inom de gröna näringarna. Det skriver Palle Borgström.