För en mansålder sedan sades på en skogsexkursion i Dalarna att om man har älg på sina marker måste man också se till att ha lämpligt älgfoder; ung lövskog. Längre än så har vi inte kommit i dag!
I mitten av 1960-talet hade storskogsbruket målsättningen att utrota lövet för att gynna barrskogen. Trots Hormoslyr och DDT misslyckades man med att utrota lövet, eller insåg man att det var omöjligt?
Storskogsbruket är återigen fientligt inställt till lövet. Man röjer oftast bort lövet till minst 90 procent vid ungskogsröjningar. Därmed får man som ett brev på posten stora älgbetningsskador på tallungskog. Detta skyller man helt på älgen och vill radikalt skjuta ner - utrota älgen. Dessutom har man sökt hjälp med att reducera älgstammen medelst inplantering av varg. Återigen tvära kast och tvivelaktigt handlande.
Jag har jagat älg och småvilt i inlandet - nordvästra Ångermanland - i 35 år. Även under 1980-talets mitt när älgpopulationen nådde sitt maximum. Men älgskador på jaktmarkerna var närmast försumbara fram till 1992. Varför? Under 1990-talet satte markägaren igång med att röja sina 10-20-åriga tallungskogar. Då höggs minst 95 procent av lövet bort. Den nästan totala reduceringen av älgfodret var ju lika med att skaffa sig älgskador!
Jag är väl bekant med en skogsfastighet i Västerbotten som är belägen på de älgtätaste markerna i länet. På fastigheten finns tallungskogar i åldrarna 10–40 år, men ingen ungskog har älgskador som menligt påverkar barrskogsproduktionen. Varför? Jo, minst 3500 plantor per hektar, sena samt flera röjningar och där allt löv som är möjligt sparas tills tallarna nått 4–5 meters höjd.
Vill du undvika älgskador på tall: Plantera inte minikravet utan minst 3500 plantor. Röj mycket försiktigt två eller tre gånger om det är nödvändigt och spara så mycket löv som möjligt. Spara också löv efter vägrenar, kraftledningsgator, stränder och ställen där så är möjligt. Odla gärna sälg, rönn och asp i kraftledningsgator eller annorstädes. Vid vinteravverkning av tall: Lägg upp strängar av tallris och toppar bredvid körstråken.
Att som i dag köra ner, mangla och krossa allt tallris och toppar under avverknings- och transportmaskinerna är ju också att beställa älgskador!
Dagens älgskador är således oftast till största delen självförvållade.
Vi behöver lära oss att leva med en kraftig älgstam med tanke på att värdet av älgjakten är 2–3 miljarder kronor per år. Det ska jämföras med värdet av det årliga avverkningsuttaget som endast är omkring 10 gånger större.
Slutsats: Var rädd om lövet och om älgen!
undefined