Svenska lamm kan fördubblas 

Efterfrågan på svenskt lammkött ökar. Även den svenska lammproduktionen ökar för första gången sedan 2018. En tillväxt som skapar möjligheter. Med rätt politiska förutsättningar kan lamm- och fårproduktionen bli en starkare del av svensk livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap. Samtidigt som fler lamm öppnar upp våra landskap ytterligare och bidrar till ökad biologisk mångfald.

I dag producerar Sverige bara runt 23 procent av det lammkött vi konsumerar. Resten importeras, trots att konsumenterna efterfrågar svenskt lamm med hög djuromsorg och låg antibiotikaanvändning. Parallellt har slakten av lamm minskat kraftigt de senaste åren. Glädjande nog ser vi nu försiktig vändning i antalet djur och en spirande framtidstro bland fårproducenterna.

Framtidstron är helt avgörande för en ökning av svensk lammproduktion. Men enbart framtidstro räcker inte hela vägen. Fårproduktionen är ofta småskalig och flexibel, en styrka i tider av osäkerhet, men det gör också näringen sårbar när kraven staplas på varandra. Lönsamheten är spridd och ofta svag, regelbördan tung samt förutsättningarna ojämna över landet. Samtidigt ökar behovet av fler betande djur, av fler lamm. EU:s kommande regler för naturrestaurering innebär att stora arealer betesmark ska återställas. Utan får och lamm går det inte. Därför krävs tydliga politiska vägval:

1. Ge fårnäringen den boost som krävs för fortsatt utveckling och konkurrenskraft.
   Inför, som många andra EU-länder, ”kopplade stöd” för tackorna, motsvarande de stöd som idag finns för nötkreatur.
2. Minska regelkrånglet.
   Det är orimligt att administration och pappersarbete slår ut lammproducenter i ett land som säger sig vilja öka den inhemska matproduktionen. När byråkratin växer sätts käppar i hjulet för investeringar, utveckling och tillväxt i svensk lammproduktion.
3. Säkerställ tillgång till forskning, rådgivning och utbildning.
   Utbildningar inom lammproduktion har försvunnit, samtidigt som möjligheterna till specialiserad rådgivning och nationell forskning inom avel och genetik är begränsade. Utan kunskap, kompetens och rådgivning går det inte att utveckla produktionen eller locka nya företagare in i näringen.
4. Ta rovdjurstrycket och kostnaderna på allvar.
   Många lammproducenter verkar i vargrevir med stor risk att förlora djur i vargangrepp. De tvingas investera i dyra rovdjursstängsel samt lägga stora resurser på underhåll och flytt av djur. Detta leder inte bara till direkta ekonomiska konsekvenser, utan också till omfattande merarbete och långsiktiga sociala konsekvenser för företagen. Dessa kostnader kan inte fortsätta vältras över på lammproducenterna.

Svenska Fåravelsförbundet har som mål att på sikt fördubbla den svenska lammproduktionen. Det är fullt möjligt. Men då måste lammnäringen sluta behandlas som en marginalföreteelse och i stället ses som den strategiska resurs den är.

Sverige kan se fler svenska lamm som betar och skapar fler öppna landskap som i sin tur bidrar till mer biologisk mångfald. Då behöver trenden att fler handlar svenskt fortsätta samtidigt som politiken skapar rimliga villkor.

Mikaela Johnsson, LRFs vice förbundsordförande
Anna Kristoffersson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet