EU: Sverige röstade mot bibehållen jordbrukspolitik

Splittringen var stor bland EU-länderna. Men en majoritet av jordbruksministrarna kunde i går ändå i ett historiskt beslut ange riktlinjerna för den kommande jordbruksreformen. Sverige var ett av sju länder som röstade emot.

20 av EU:s medlemsländer ställer sig bakom en fortsatt stark jordbrukspolitik, som i allt väsentligt behåller dagens modell med gårdsstöd och marknadsintervention vid priskriser, vilket var grundskälet till att Sverige drog undan sitt stöd.

Tvärtom gick majoriteten i en riktning som landsbygdsminister Eskil Erlandsson har varnat för – med tillskott av nya instrument att hantera jordbrukets risker vid skördebortfall och priskriser. Något som Erlandsson fruktar kan medföra ökade byråkrati och en höjd nota för Sverige.

En utjämning av gårdsstöden är ett annat svenskt krav, som de 20 bara delvis vill se förverkligat. Det skall bara ske gradvis och i begränsad omfattning, enligt det dokument det urvattnade dokument som kom ut från mötet.

EU-kommissionens förslag att sätta ett tak för de högsta stödbeloppen fick även det tummen ner, av majoriteten. Att dra ned på de högsta beloppen skulle motverka en rationell drift av jordbruket och därmed minska det europeiska jordbrukets konkurrenskraft, ansåg de.

På en viktig punkt markerar gårdagens möte ändå en nyorientering. Den historiska basen för Eu-stöden ska gradvis förändras. Det innebär att gårdsstöden i högre grad ska spegla den aktuella produktionen på gården, och i mindre grad den produktion som låg till grund för stödrättigheterna vid reformen 2005. En modell som för varje år ter sig mer orimlig. Det innebär att dagens tilläggsbelopp till bland annat mjölk och nötkött som väntat kommer att sänkas.

Med detta signalerar ministrarna också att stöden ska riktas till de jordbrukare som är aktiva producenter.

Dagens indelning av stöden i två så kallade pelare ska bestå, ansåg mötet. Det betyder att gårdsstöden finns kvar i den första pelaren som ett inkomststöd och att frivilliga åtagande i form av miljö-och landsbygdsprogram samlas i den andra pelaren, som är nationellt delfinaniserad.

EU-kommissionens förslag att göra även gårdsstöden grönare med en extra stödnivå för miljöåtgärder fick också stöd, Bara det kan göras på ett enkelt sätt som inte innebär överlappningar med dagens miljö-och landsbygdsersättningar.

Förutom att slå fast om en stark gemensam jordbrukspolitik vill de 20 införa större valfrihet för länderna att utforma stöden, till exempel genom att rikta dem till aktiva bönder eller mindre gårdar.

De länder som röstade emot var förutom Sverige; Danmark, Storbritannien, Lettland, Litauen, Estland och Malta.