Göteborg Horse Show är varje år en av landets starkaste arenor för att synliggöra hästens roll i samhället. Men det är också en näring som inte får den politiska uppmärksamhet den förtjänar. Det skriver Viktoria Östlund, ordförande i LRF Häst.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Göteborg Horse Show är varje år en av landets starkaste arenor för att synliggöra hästens roll i samhället. Här möts sport, professionalism och engagemang – men också en näring som långt ifrån får den politiska uppmärksamhet den förtjänar. Bakom applåderna finns tusentals företagare som varje dag bidrar till landsbygd, folkhälsa och biologisk mångfald, men som samtidigt möter ökade kostnader, svårnavigerade regelverk och otydliga spelregler. Som hästföretagare och aktiv inom LRF Häst ser jag detta på nära håll. Jag möter företagare som har investerat långsiktigt i mark, djur, anläggningar och kompetens och som tar ett stort ansvar för djurvälfärd, miljö och säkerhet. Ändå präglas vardagen av stigande energipriser, höga kapitalkostnader och en osäkerhet i myndighetskontakter som gör det svårt att planera, utveckla och våga investera.
Detta är särskilt problematiskt eftersom hästnäringen samtidigt levererar betydande samhällsvärden. Hästar håller marker öppna, bidrar till biologisk mångfald och är en förutsättning för ett levande landskap i många delar av landet. Hästföretagandet driver efterfrågan på svenskt grovfoder och skapar arbetstillfällen i hela värdekedjan – från foderproduktion, avel och transporter till hovslagare, veterinärer, ridlärare, butiker och entreprenörer. Bakom varje häst finns ett helt ekosystem av företag som bygger lokal ekonomi och sysselsättning. Men hästens samhällsnytta stannar inte vid miljö och ekonomi. I stall runt om i landet formas barn och unga i ansvarstagande, ledarskap och självförtroende. Hästen bidrar till fysisk och psykisk hälsa, erbjuder struktur, gemenskap och meningsfull fritid. I en tid av ökande psykisk ohälsa är detta en resurs som politiken borde stärka – inte försvåra.
Trots detta saknas fortfarande grundläggande kunskap om näringens omfattning. Jordbruksverket behöver därför ett tydligt uppdrag att ta fram förbättrad och samlad statistik över hästföretagandet och hästnäringen. Utan tillförlitliga data om företag, sysselsättning, markanvändning och ekonomi riskerar hästnäringen att fortsätta hamna i skymundan vid politiska beslut. Andra branscher inom jordbruksnäringen mäts men inte vår. Det som inte mäts, räknas sällan – och det har hästnäringen fått erfara alltför länge. Samtidigt krävs en modernisering av regelverk och kompetensförsörjning. Tillgången till veterinärvård är ojämn över landet, vilket påverkar både djurvälfärd och företagens förutsättningar. Därför vill vi se andra yrkesgrupper, med rätt utbildning och under ansvar, kan ges behörighet att använda ultraljud i samband med seminering och dräktighetsundersökning. Det handlar inte om att sänka kraven – utan om att använda kompetens mer effektivt och säkerställa god djurvälfärd även i praktiken. På samma sätt behöver möjligheterna det som i vår bransch kallas ViLA (villkorad läkemedelsanvändning). Vi inom LRF Häst menar att ViLA kan vara ett verktyg för bättre smittskydd, ökad tillgänglighet till behandling och minskad sårbarhet i veterinärförsörjningen. Även här krävs politiskt mod att pröva nya lösningar, i stället för att låsa fast näringen i strukturer som inte längre fungerar fullt ut. Tillgång till ViLA bidrar till ökad kunskap hos företagarna, minskat djurlidande vid akut sjuka djur eftersom snabb behandling kan sättas in och minskad oro hos företagare i rådande situation med veterinärbrist.
Vi vill se mer rättvisa och förutsägbara bedömningar av Skatteverket av hästföretagande. Idag möter hästföretagare alltför ofta ifrågasättanden som andra mark- och djurbaserade näringar inte möter, trots liknande affärslogik och risknivåer. Rättssäkerhet och likabehandling är grundläggande för att företag ska kunna verka långsiktigt. Här har regeringen en viktig uppgift att skapa detta på Skatteverket. Slutligen måste hästen fullt ut erkännas som det betesdjur den är. I den gemensamma jordbrukspolitiken är det avgörande att hästen behandlas likvärdigt med nöt och får i kompensationsstödet. Hästar bidrar i hög grad till betesdrift, öppna marker och biologisk mångfald – ofta i områden där alternativ markanvändning är begränsad. Att exkludera hästen från dessa ersättningar saknar både saklig och miljömässig grund.
Göteborg Horse Show visar vad hästen betyder när den får ta plats. Men politiken måste se bortom evenemangen och ta ansvar för helheten. Hästutredningen har pekat ut viktiga vägar framåt. Nu krävs det att förslagen omsätts i konkret handling. Hästnäringen är en framtidsnäring – redo att fortsätta bidra till ett hållbart, levande och konkurrenskraftigt Sverige. Men utan långsiktiga och rättvisa förutsättningar riskerar politiken själv att bli det största hindret. Det är hög tid att gå från ord till handling.
Viktoria Östlund
Ordförande i LRF Häst och ledamot av LRFs riksförbundsstyrelse
