Henry sådde i en överfart 1971

För 40 år sedan var vårsådden en process med åtta överfarter där 14 stycken 50-kilossäckar per hektar skulle hivas upp på spridare och såmaskin. Det tog tid och knäckte ryggar.

Så mycket tid hade inte Henry Jansson i Rocklunda, Köping, på sin 75-hektars mjölkgård. Guldsmedslärlingen som gifte sig till att bli mjölkbonde ville rationalisera.

– Helst ville jag bara höstplöja och höstharva, och i en överfart på våren färdigharva, gödsla och så. Men sådan teknik fanns inte.

I vårbruket 1968 hängde Henry Sveriges första kombisåmaskin på traktorhydraulen, en 2,5-meters Juko. Samtidigt drog han i gång den kanske största enskilda lönsamhetsförbättingen svensk spannmålsodling upplevt. Men Henry var inte nöjd. Vårharvandet störde fortfarande.

I vårbruket 1971 kunde han ge sig på höstharvningen med ett nytt ekipage. I sina funktioner är det fullt modernt även våren 2011. I en styrbar bom på frontlastarens SMS-fäste hängde en fyrradig S-pinneharv, mellan traktorn och den burna kombisåmaskinen fanns en rad fjäderbelastade S-pinnar och bakom såmaskinen kopplade han vid behov en lättharv.

– Systemet fungerade oftast, men inte alla år, säger Henry. Efter blöta höstar var man tvungen att sladda eller harva en extra gång på våren.

Jukos breda kombibill drog upp rå jord. Så Henry svetsade i stället samman en smalare gödselbill, hårdmetallförstärkt fram och skyddsplåtar på sidorna. Den blev senare standard på Jukomaskinerna.

Utsäde och gödsel hanterades på 1970-talet i 50-kilossäck på pall. Men på prov fick Henry gödsel i lösvikt. För snabbare hantering byggde han en tippbar behållare för frontlastaren och en högtippsbehållare på en lövångervagn. Från den störtade han gödsel och utsäde ner i kombin.

1972 skaffade Henry en bogserad tremeterskombi. På draget monterade han två rader fjäderbelastade S-pinnar. De gjorde den till en tidig föregångare till dagens bearbetande såmaskiner. Under ett par år provade Henry också myllning av flytande gödsellösningar.