Att producera mer livsmedel i Sverige är nödvändigt och eftersträvansvärt, då vi har bland de bästa förutsättningar i världen att göra det på ett miljö- och klimateffektivt sätt. Det skriver Gustaf Svenungsson.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Att känna sin bygds historia är roligt och viktigt av många olika skäl. Det gör det möjligt att berätta historier från förr som förklarar nutiden, som varför Rutger Macklean ligger begravd hemma vid Hjärtums kyrka eller varför byns gårdar ligger där de gör. Att ha kunskap om sin historia skapar bättre möjligheter till att förstå sin nutid, och även fundera över framtiden.
KSLA höll i början av sommaren ett spänstigt seminarium om Sverige och de areella näringarna i EU under 30 år, och hur framtiden för de areella näringarna kan te sig. Givet de möjligheter, utmaningar och kriser vi står i och inför, som digitalisering, höga markpriser och höga åldrar samt klimat är spaningen: "lantbruket och dess förutsättningar kommer och behöver förändras" självklar.
Att producera mer livsmedel i Sverige är nödvändigt och eftersträvansvärt, då vi har bland de bästa förutsättningar i världen att göra det på ett miljö- och klimateffektivt sätt. Att hela näringen står bakom ambitionen bådar gott, och det gör nödvändiga förändringar lättare. För att kunna leda förändringar behöver man vara beredd på vad som komma skall. Till exempel kommer EU-kommissionen nu i juli presentera hur vi ska klara 90 procent utsläppsminskning till 2040. Det är möjligt att skriva en krönika varje dag om EUs framtida klimatarkitektur utan att få slut på infallsvinklar. Frågan är komplex – vilket understryker vikten av att förbereda sig för den nödvändiga förändring som innebär att alla sektorer, enskilt, måste gå mot nettonollutsläpp 2050.
Rutger Macklean är en av de som betytt mest för det svenska lantbruket. Utan honom hade skiftesreformerna skett senare, eller inte alls. Skiftesreformerna och det mer effektiva jordbruket som följde var grunden för resan från fattigt bondesamhälle till rikt industriland. Det var en förändring som slog sönder byarna, men där de positiva följderna på lång sikt är omätbart stora. Det tål att tänkas på, när lantbruket framtid diskuteras.
Gustaf Svenungsson,
Tidigare sakkunnig i Europaparlamentet, konsult på Impact Europe
_bff21e5969.jpg)