Inhemskt bäst även i framtiden

En sak är säker: det bör vara färre granar i framtidens skogar. Vanlig tall och björk är skogsprofessorns stalltips inför de kommande åren.

Det är svårt att sia om vilka trädslag osm kommer att ge bäst ekonomi och tillväxt för svenska skogsägare om 30–40 år. Men en sak är klar:

– Vi säger redan nu att det är dumt att plantera så mycket gran i Sverige som vi gör i dag. Dels på grund av förväntade klimatförändringar, men också eftersom det inte är så klokt att hålla sig till ett trädslag. En mer diversifierad skog är önskvärd och vi vill inte se så stor andel gran i skogen om 30-40 år, säger Urban Nilsson, professor vid SLU.

Skogsland ber Urban Nilsson att spana in i framtiden för att få reda på vilka trädslag som skogsägaren skulle kunna välja att plantera de kommande åren för att få en diversifierad och hållbar skog.

– Men jag vill poängtera att när vi tänker nya trädslag så måste vi utgå från att vi har en mycket lägre klövviltsstam än vad vi har i dag, säger Urban Nilsson.

De första trädslag som Urban Nilsson nämner för framtidens skogar är inte nya, det är våra kära trädslag tall och björk.

– Det är viktigt att vi planterar tall på tallmarker och torrare ståndorter med tanke på att vi inte vet hur klimatet blir i framtiden. Björk är också ett alternativ. Nu kan förädlarna erbjuda Ekebo 5 som växer betydligt bättre än naturligt föryngrad björk och kan ge ett bra resultat på mark som i bördighet ligger mellan gran- och tallmark. Men för att få upp björk krävs en betydligt lägre klövviltstam, säger Urban Nilsson.

Sedan finns det ek och bok, inhemska, trevliga träd, som ger en vacker skog. Men någon god ekonomi för skogsägaren är de inte så vi spanar vidare på de utländska trädslag.

– Hybridlärken är intressant, bäst i test. Den skulle säkert planteras av fler skogsägare om man visste att det fanns en framtida marknad för den.

Hybridlärken ger ett bra sågtimmer, men för att sågverken ska bli riktigt intresserade krävs det större volym timmer.

– Hybridlärken tål också viltbete ganska bra.

Andra intressanta framtida trädslag är hybridasp och poppel. Korta omloppstider, trivs på bördiga marker och ger en inkomst redan efter 20 år. Men helt omöjligt att odla utan hägn.

Sitkagran kan vara ett alternativ till gran i Sydvästsverige eftersom den har snabbare tillväxt än gran i detta område, speciellt i ungdomen. Däremot tror han att douglasgranen kan bli mycket intressant.

– Jag tror mycket på douglas. Det är alla möjliga problem med det trädslaget de första 20 åren, men sedan kan ingenting rå på den.

Snytbaggar älskar den, den kan blåsa omkull de första åren och svampar kan också angripa. Ändå talar Urban sig varm för den nordamerikanska granen.

– Det är ett makalöst fint trädslag som ger mycket bra virke till möbler, golv med mera. Pro blemen med douglas tror jag är genetiska och det kommer kanske att finnas plantor som klarar de 20 första åren bättre.

Contortatallen, som ännu inte är tillåten att odla i södra och Mellansverige tror han inte har någon framtid i söder. Andra spännande nya trädslag är sykomorlönn, även kallad tysklönn.

– Den är lätt att sköta, tålig och ger ett fint virke. Men den sprider sig snabbt och kan därför vara svår att kontrollera.

Så visst finns det nya spännande trädslag, men Urban Nilsson tror ändå att det är de inhemska tall och björk som är trädslagen för den närmaste framtiden.

– Än är det dyrt att plantera exoter och vi vet heller inte vad opinionen kommer att säga om nya trädslag i Sverige.