Kommuner tar inte ansvar för jordbruksmarken

Åkerjorden krymper i takt med växande städer. Nu ger sig SLU-forskare in i striden om den goda jorden -och kritiserar svenska kommuner för att vara oansvariga.

Att jordbruksmark kommer att bli en allt viktigare resurs i framtiden är en av huvudnyheterna i SVT:s nyhetssändningar idag. Jordbruksmark får ge vika till förmån för motorvägar, industriområden och köpcentrum i snabb takt. Samtidigt tillåter kommuner i Sverige att den bästa åkermarken bebyggs. Nu ger sig Madeleine Granvik, forskare på institutionen för stad och land på SLU in i debatten för att höja åkermarkens status. 

- Skyddet av Sveriges jordbruksmark tycker jag måste ställas i förhållande till globala utmaningar såsom befolkningsökning, klimatförändringar och oljetopp, säger hon till Rapport i SVT.

 Många kommuner vill bevara jordbruksmarken enligt en enkät som Madeleine Granvik har gjort. I verkligheten blir det däremot inte så. Bara i Skåne och Halland har 13 000 hektar åkermark bebyggts sedan 70-talet. 

I de nordiska grannländerna ser det annorlunda ut. Dansk åkermark är klassad som riksintresse och länsstyrelserna har vetorätt. I Norge finns ett nationellt mål att spara på åkerjorden. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) driver dock inte samma linje.