"Konsumenten köper gärna svenskt"
Sveriges bönder har konsumenterna på sin sida, bara de får chans att välja. Värre är det med industrin och den offentliga sektorn.
Helena Jonsson, blivande förbundsordförande i LRF, pekade på att de allra flesta faktiskt väljer svenskt kött i sin butik och att de är beredda att betala för svenska mervärden, när frågan om lantbrukets konkurrenskraft diskuterades på Milamässan i dag torsdag.
– Sedan när vi ska äta lunch i skolan eller på arbetet eller köper en färdigrätt, ja då kan vi inte längre välja. Då är inte ursprung en fråga.
I industriköken spelar i stället priset huvudrollen, liksom oftast i den offentliga upphandlingen, matens ursprung hamnar i bakgrunden.
– Problemet är att priset på råvarorna sätts på världsmarknaden, medan kostnaderna för produktionen bestäms nationellt, påpekade Helena Jonsson.
Att konsumenterna står på bondens sida, medan det är svårare att få med sig industrin och den offentliga upphandlingen var övriga debattörer, Otto Ramel från Sveriges Djurbönder, riksdagsman Per Åsling (c) och grisproducenten Per-Göran Sigfridsson eniga om.
– Konsumenten köper gärna svenskt i sin butik, sedan är frågan hur mycket av pengarna som går tillbaka till gården, sade Per-Göran Sigfridsson, och förklarade att på samma yta som han har 38 grisningsboxar får en tysk bonde plats med 60.
– Hur förklarar vi detta för konsumenterna?
För att klara den svenska animalieproduktionen är det ett måste med politiska insatser, menade Otto Ramel.
– Politiken kan göra en insats när det gäller den offentliga upphandlingen.
– Tunna skivor verkar vara det största som hänt på många år och det är ju inte så märkvärdigt.