Köttbristen ger öppet mål
Sanningen är att det just nu är öppet mål för svenskt kött. En stark marknad och hög efterfrågan gör att taktpinnen för en gång skull finns där den hör hemma: hos branschen själv. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Det var två yrvakna programledare i SVT:s morgonstudio som nyligen gav Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, fritt spelrum.
”Hur länge har ni haft koll på det här?”, var en av de öppna frågorna. Isabel Moretti förklarade tålmodigt konsekvenserna efter torkan 2018: om foderbrist, minskade besättningar och den ekonomiska situationen som har gjort att den stora byggboomen ännu inte har inträffat. Kritiska frågor om kostråd och klimatskam som annars brukar förekomma i riksmedia var som bortblåsta.
Sanningen är att det just nu är öppet mål för svenskt kött. En stark marknad och hög efterfrågan gör att taktpinnen för en gång skull finns där den hör hemma: hos branschen själv. Det gäller att ta tillfället i akt för att förklara vad som krävs och varför ledtiderna är långa precis som Isabel Moretti gjorde. Det saknas inte problem. En tung regelbörda, ökad administration, ett ständigt stort ansvar för djur, miljö och företag. För det krävs ett tydligt och smart ledarskap. Mycket behöver förändras men det behöver vara tydligt vad som ska prioriteras först.
Det finns ett stort behov av investeringar för en ökad nötköttsproduktion. När de som gick över från mjölk till kött för 20–30 år sedan nu slutar av åldersskäl behöver nya ha en chans att ta vid. Många gårdar är underinvesterade och det krävs kapital för att modernisera, inte minst digitalisera, produktionen. Det finns inga snabba lösningar, även om Svensson vill ha sin svenska köttfärs till fredagstacon nu. Problemet är brist på volym. Det finns inga stora överskott på världsmarknaderna heller.
Det handlar också om solidaritet. Att förmedla att även om det är brist på ett köttslag just nu är det bättre att välja annat svenskproducerat före importerat. Lyfta fram det svenska grisköttet som alternativ och påminna om alla värden som det innebär att välja svenskt. Allt handlar inte om effektivitet och produktion utan också om spårbarhet för att kunna visa upp den omsorg, djurvälfärd och miljönytta som görs runtom på svenska gårdar varje dag. På så sätt kan förtroendet och betalningsviljan från svenska konsumenter bibehållas. En undersökning som Ipsos har gjort på uppdrag av Svensk Fågel visar att 73 procent svenskar tycker att det är viktigt att kycklingen är svensk där det främsta skälet är att stötta svenska bönder så medvinden är genomgående.
Handeln behöver ta sitt ansvar för att lyfta fram det svenska köttet och göra valet enkelt. Inte blanda ihop produkter med olika ursprung och enbart låta priset styra. Lyckas inte detta är risken stor för att bollen helt tappas bort.