Tydliga spelregler krävs för skogens tillväxtmål
Det finns ett antal krafter som drar åt olika håll när tillväxten inom skogen bestäms. Här måste politikerna göra en rimlig avvägning med tydliga spelregler. Det skriver Knut Persson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Strax före jul kom en rapport från Skogsstyrelsen som föreslår att målet ska vara att skogens tillväxt år 2100 är cirka 30 procent högre än i dag. Det är en anmärkningsvärt låg ambition.
Att bedöma och sätta mål för hur skogen ska se ut om 75 år är svårt, kanske så svårt att det hade varit bättre att avstå. Men det kan ändå vara intressant att göra en jämförelse. Om vi går 75 år tillbaka i tiden hamnar vi omkring 1950. Sedan dess har skogens årliga tillväxt ökat med cirka 60 procent. Det är kanske inte rimligt att tro att ökningen i tillväxten ska vara lika hög i framtiden. Men att nöja sig med att sätta ett mål som halverar ökningen visar ändå allt för låga ambitioner.
Det finns ett antal krafter som drar åt olika håll när tillväxten bestäms. Det handlar till exempel om bättre plantmaterial, begränsa viltskador och en aktiv skötsel av skogen. Mot en högre tillväxt verkar till exempel ökade skador från insekter och mer extremt väder som torkan 2018. Men kanske viktigast är hur stor andel av skogen som får användas i skogsbruket. Ökad avsättning till naturvård och juridiska tvister om en avverkning får ske minskar tillväxten. Här måste politikerna göra en rimlig avvägning med tydliga spelregler.
En åtgärd som diskuteras mycket lite är gödsling i skogen. Alla som odlat någonting, det kan vara grönsaker i trädgården, blommor i en kruka eller vete på ett fält, vet hur avgörande en god tillgång till näringsämnen är. Ett träd växer en längre tid och fungerar kanske inte precis som till exempel en morot.
Men det är ändå tydligt att bristen på näringsämnen hämmar skogens tillväxt. En studie som Land Skogsbruk skrev om för några veckor sedan visade att gödslade unggranar växte 56 procent mer än ogödslade. Den snabba tillväxten gör att träden kan avverkas 10-20 år tidigare.
En gammal ganska oomtvistad sanning har varit att om man ska gödsla ska det ske i slutet av omloppstiden. Bakom det ligger ett teoretiskt resonemang där höga kalkylräntor gör allting tidigt under omloppstiden olönsamt. Med höga räntenivåer visar de här kalkylerna att det knappt är lönsamt ens att plantera ny skog. Om och hur skogen ska gödslas behöver värderas på ett nytt sätt där det antagligen också krävs mer grundläggande biologiska kunskaper.
Skogsstyrelsens rapport är ett svar på ett uppdrag från regeringen, och det ska bli intressant att se hur regeringen tänker använda uppgifterna. Men viktigare än att fundera över tillväxten om 75 år är att göra någonting nu. Ökningen av tillväxten i skogen har stannat av och programmet som Skogsstyrelsen tog fram för några år sedan behöver komma i gång.
Knut Persson