Långsam handläggning bromsar svenskt lantbruk

Svenskt lantbruk vill investera, växa och stärka landets livsmedelsberedskap. Planer, ritningar och medfinansiering finns klara – men systemet som ska stödja investeringarna har blivit en flaskhals. Handläggningen går så långsamt att stöden i praktiken försenar eller stoppar projekt. Vissa län beviljar stöd och beslut tas, i andra län kommer inga beslut. Besluten dröjer – och nya ansökningsfönster öppnas trots att ansökningar ur tidigare omgångar ligger på hög. 

Lantbrukare håller givna deadlines. Myndigheterna har inga. Två ansökningsomgångar från 2025 är fortfarande inte färdigbehandlade, samtidigt som nya fönster för samma stöd öppnats. Följden blir att lantbrukare, rådgivare och leverantörer tvingas att planera i blindo. Det får direkta konsekvenser: Lantbrukare backar från planerade beställningar eftersom de inte vet om deras ansökningar ens kommer att prövas i tid. Leverantörer har mycket svårt att planera produktionen: material, kapacitet och personal som står på vänt. Försenade beslut innebär förlorade år – inte månader. Lantbrukets investeringscykler är fasta. Missas vårens byggfönster går året ofta förlorat, bygget hinner inte bli klart till skörden eller innan djuren ska stallas in på hösten. När handläggningen drar ut på tiden innebär det:

• Att projekt skjuts upp ett eller flera år istället för att genomföras
• Att offerter och kalkyler blir ogiltiga, lantbrukare avstår eller väljer sämre lösningar
• Att leverantörer riskerar likviditetsproblem och står med oanvänd kapacitet
• Att byggjobb uteblir i en tid då branschen redan går på lågvarv

Det är orimligt att företag ska bära kostnaden för årslånga glapp mellan kalkyl, offert och beslut. När beslut dröjer i månader eller år skapas onödigt merarbete för lantbrukare, rådgivare och leverantörer, och inte minst handläggande myndighet:

• Parallella ansökningar för samma projekt
• Ansökningar i flera potter på grund av otydliga regler
• Handläggning av ansökningar som blir inaktuella
• Offerter och kalkyler som blir ogiltiga innan beslut

Systemet som skulle öka investeringarna gör i stället att många avvaktar – även med projekt som är lönsamma utan stöd. Andra länder visar att snabb handläggning är fullt möjlig. I många andra EU-länder som Danmark, Finland och Nederländerna ligger handläggningstiderna på 4–12 veckor. Processerna är digitaliserade och nya ansökningsfönster öppnas inte förrän tidigare omgångar är klara. I Sverige är motsvarande tid 6–24 månader. Det är inte hållbart. Myndigheter kräver deadline av bonden – då bör handläggande myndighet också leverera mot deadline.  

För att systemet ska fungera krävs två omedelbara förändringar:

1. Fasta beslutsdatum – inte bara fasta ansökningsdatum
2. Inga nya ansökningsomgångar innan tidigare är handlagda

Goda politiska ambitioner faller på administration. Viljan att stärka svensk livsmedelsproduktion finns. Men utan snabbare handläggning gör nya eller utvecklade stödprogram ingen nytta. Investeringar fryser inne, företag tappar förtroendet och leverantörer riskerar att slås ut.

Ska 2026 års planerade investeringar bli verklighet krävs att myndigheterna tar ansvar för sin del av processen – och att handläggningen blir snabb, förutsägbar och rationell med god förståelse för branschens villkor i alla led.

Krister Wiengren och Per Christerson, Farm Mac AB

Carl Dyrendahl, affärsutvecklare, Hushållningssällskapet Halland

Jan Freiman, JL Agriparts AB

Bengt Siggelin och Fredrik Persson, Lifsungs AB

Carl-Olof Wilhelmsson, vd Solarwork Sverige AB