Ledare

LedareMarkägarna kan inte ensamma bekosta samhällets omställning och vinsterna ska inte stranda hos elbolagen. Det är dags att skrida till handling för att slå vakt om markens värde och äganderätten. Det skriver Anna Nilsson.

LedareStudiefrämjandets inventeringskurs tyder på ett snävt synsätt och en vilja att förmedla en förenklad, vinklad bild av skog och skogsbruk. Det skriver Anna Nilsson.

LedareI takt med den globala uppvärmningen blir de norra delarna på Sverigekartan allt viktigare. Grunden till en stabil livsmedelsproduktion i kristid, är att det råder bra förutsättningar även i fredstid. Det skriver Sara Adlers.

LedareFör svenskar som inte är specialintresserade av skogsfrågor kan det vara svårt att se vad miljödebatten egentligen handlar om. När folk från tätorterna kommer för att vandra, plocka svamp eller låta barnen leka i en naturlig miljö är det oftast i en skog som också producerar virke. Det skriver Knut Persson.

LedareVi måste höja blicken och inte låta frågan om ukrainska spannmålsprodukter bli till ett slagträ i upptakten till EU-valet. Det finns andra kraftfulla metoder för EUs bönder att visa sin desperation på än att dumpa spannmål som har odlats mitt under brinnande krig. Det skriver Anna Nilsson.

LedareDen stora elefanten i rummet är såklart artskyddet och ersättningsfrågan kopplad till det. Varför gör regeringen det så komplicerat för sig i den nya skogsutredningen? Intrång i markanvändandet ska självklart ersättas. Det skriver Anna Nilsson.

LedareFörslaget om nya genomiska tekniker få EU att lämna baksätet och ta ett steg framåt på den globala livsmedelsmarknaden. Som grädde på moset kan det dessutom leda till något så sällsynt som en vinst för såväl miljö och klimat som lantbrukare. Det skriver Samuel Bäckelin.

LedareI Sverige pågår inte några vilda protester trots att enskilda skogsägare genom beslut i artskyddsärende i praktiken får sin skog beslagtagen av staten. Detta sker trots att grundlagen har ett skydd för äganderätten. Det skriver Knut Persson.

LedareNu krävs snabba konkreta beslut om den svenska beredskapsförmågan under ett kris- eller krigshot inte ska förbli retoriskt skrämsel. Tomma lador ekar mest. Det skriver Anna Nilsson.

LedareEU vill använda fjärranalys för att utvärdera skogsbruket, vilket väcker frågetecken. För den enskilde skogsägaren är det viktigt att få kontroll över tekniken. Det skriver Pär Fornling.

LedareDet lär dröja innan Stockholms gator proppas igen av traktorer, men i stället för att låta missnöjet ta fäste så bör även svenska beslutsfattare följa utvecklingen i Tyskland noga, och agera i tid. Det skriver Anna Nilsson.

LedareDet finns ett antal krafter som drar åt olika håll när tillväxten inom skogen bestäms. Här måste politikerna göra en rimlig avvägning med tydliga spelregler. Det skriver Knut Persson.

LedareDen politiska processen i EU har hamnat i en återvändsgränd. Det gör att det kemiska växtskyddets framtid i EU är mycket oviss för stunden. Det skriver Samuel Bäckelin.

LedareAtt klimatanpassa skogsbruksplanen kan vara ett smart drag. Hellre framsynta förslag från skogsägarrörelsens rötter än tvingande lagstiftning från ovan. Det skriver Anna Nilsson.

LedareDet borde vara en självklarhet att våra barn, äldre och sjuka ska serveras den mest kvalitativa maten – den svenska och lokala. Det skriver Sara Adlers.

LedareDe nya skogsutredningarna måste anpassas för att hänga ihop och inte minst fogas till lappverket från 30 års resa. Dessutom saknas komponenter. Det skriver Pär Fornling.

Ledare EU-kommissionen vill nu ändra på vargens skyddsstatus från "strikt skyddad" till "skyddad". Kursändringen i EUs vargpolitik är på tiden. Det skriver Anna Nilsson.

LedareFrågan är vem av de skogsbrukets stora branschaktörer som blir först med att ge sig ut för att rekrytera inom e-sporten. Det skriver Anna Nilsson.

LedareFör att klara framtidens livsmedelsförsörjning krävs i första hand engagemang från studenter för att producera mat, inte att vara en så kallad "miljöhjälte". Det skriver Ester Hertegård.

LedareFramåt är det rimligt att tro att virkespriserna kommer att spegla lönsamheten i industrin, motsatsen vore märklig. Det skriver Knut Persson.