När regeringen presenterade förslaget till ny rovdjurspolitik i september fick det både ros och ris. En av de organisationer som rosade förslaget var LRF. Inte i alla delar, men sammanfattningsvis uppfattar man förslaget som en möjlighet att få en långsiktig rovdjursförvaltning.
– För första gången i modern historia inleder man ett förslag till rovdjurspolitik med att rovdjursförvaltning inte bara handlar om rovdjursbiologi utan även om hänsyn till landsbygdens folk och näringar. Bland annat slås det fast att tamdjurshållnig inte påtagligt ska försvåras. Den här skrivningen skulle vi kunnat författa, säger Anders Wetterin, LRFs expert på jaktfrågor.
Det LRF saknar i förslaget är mer pengar in i systemet, bland annat till länsstyrelserna för att de ska kunna arbeta mer med akutgrupper, ersättningar för skador och bidrag till förebyggande åtgärder.
– Vi saknar också förenklade villkor för skyddsjakt som gör att beslut kan fattas snabbare. Bra är att beslut om skyddsjakt ska delegeras till alla länsstyrelser. Vi vet nu att vi har varg i landets alla län, säger Anders Wetterin.
När länsstyrelsen tar beslut om jakt ska detta endast kunna överklagas till Naturvårdsverket. Det innebär att man slipper den långdragna hantering av skyddsjakt som varit fallet i höst i Skåne.
Men trots att LRF i stort sett är nöjd med den föreslagna politiken har påverkansarbetet fortsatt. Tillsammans med Svenska Jägareförbundet och Fåravelsförbundet har LRF träffat ledamöterna i riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Anledningen var att man ville få med även oppositionen, framförallt socialdemokraterna, på hela rovdjurspropositionen. Socialdemokraterna stödjer delar av propositionen, men vill bland annat att Naturvårdsverket och Jordbruksverket ska besluta vad som är gynnsam bevarandestatus för rovdjursstammarna.
– Vi anser att det finns en risk att om man inte är helt överens nu så kan det här vara en rovdjurspolitik som rivs upp efter ett år, säger Anders Wetterin.