Skogsstyrelsen vidtar inga åtgärder för att stoppa spridningen av granbarkborrar i ett biotopskyddsområde med gammal granskog. Markägarna ser nu en stor risk för att naturvärden förstörs samtidigt som barkborrarna sprider sig till angränsande skogar.
– Snöbollen är satt i rullning så nu kan det lätt bli en lavin av det här, säger Roland Svensson, som äger den aktuella skogsfastigheten tillsammans med sina sysslingar, det vill säga bröderna Harald och Ingemar Gustafsson samt systern Margit Gunnarsson.
Margit är inte närvarande när Land Skogsbruk besöker Stensjökvarn, släktgården till vilken skogen är knuten. Men övriga tre sysslingar gör klart att naturvården har en given plats på fastigheten. Och det kan de hävda med trovärdighet. Av fastighetens 150 hektar produktiv skogsmark är knappt 35 hektar avsatta som naturreservat (26 hektar), biotopskyddsområde (3,6) och naturvårdsavtal (4,9).
Det motsvarar ungefär 23 procent av arealen. Utöver det ingår slåtterängar på gården i ett av de största Natura 2000-områdena i Jönköpings län.
– Vi är för naturvård, men det måste ske på rätt sätt. Avsatta områden måste skötas. En viktigt bit är ju granbarkborren, som om den får härja fritt förstör viktiga naturvärden knutna till gammal granskog, säger Roland Svensson, som sköter de fyra markägarnas kontakter med myndigheterna.
Och härjar fritt, det gör granbarkborren just nu i fastighetens biotopskyddsområde, enligt Roland Svensson. Något han blev varse i november i fjol. Sedan dess har han legat på Skogsstyrelsen med förslag på att myndigheten ska vidta åtgärder för att stoppa en massförökning av granbarkborre i området. Färska vindfällen bör randbarkas, nyangripna träd bör fällas och randbarkas och fångstvirke bör fällas i angränsande naturvårdsavtalsområde, påpekar Roland Svensson i skrivelser till Skogsstyrelsen.
Men åtgärderna har uteblivit från myndighetens sida. I skriftliga svar till de fyra markägarna hävdar myndigheten att det står dem fritt att randbarka liggande träd, då åtgärden inte anses ha negativ påverkan på områdets biologiska mångfald. Någon åtgärd från myndighetens sida blir det dock inte eftersom det inte skulle främja den biologiska mångfalden. Markägarna skulle också kunna få fälla och randbarka rotstående träd, men då skulle de få ansöka om dispens hos Skogsstyrelsen.
Ett bakvänt resonemang, tycker Roland Svensson.
– I det här området påverkar en utebliven åtgärd den biologiska mångfalden negativt. Och det åligger Skogsstyrelsen att sköta området, då är det ju i så fall myndigheten som ska söka dispens och göra jobbet, säger Roland Svensson.
De fyra markägarna förstår inte hur ett område, dominerat av gammal granskog, nu lämnas åt sitt eget öde i kampen mot barkborrarna. Syftet med områdesskyddet måste ju ha varit att skydda den gamla granskogen, resonerar de. De är också rädda för att barkborrarna ska sprida sig till omgivande reservat och produktionsskogar.
– Det verkar som om Skogsstyrelsen inte vet vad de håller på med, säger Ingemar Gustafsson.
– Det är ledsamt att det har blivit så här, man känner sig maktlös, säger Harald Gustafsson.
De är också besvikna på att Skogsstyrelsen, som de tycker, skjuter över ansvaret på dem som markägare. Att det är upp till dem att agera, med eller utan dispens.
– Vi har ju avsagt oss brukanderätten för området och då är det ju inte aktuellt att gå in med ideell arbetskraft och vidta nödvändiga åtgärder, säger Roland Svensson.
Vad händer nu?
– Vi får avvakta och se hur allvarliga skadorna blir, kanske går det att agera rättsligt med hjälp av LRF på något sätt. Vi får se, säger Roland Svensson.
2005: Januari: · 40 kubikmeter skog blåser ner i stormen Gudrun.
December: · Skogsstyrelsen fattar beslut om biotopskydd.
2007: Januari: · 40 kubikmeter blåser ner i stormen Per.
Maj: · Skogsstyrelsen konstaterar 25 barkborreangripna vindfällen som randbarkas för att barkborrarna inte ska kunna föröka sig.
2008: · Ytterligare 10 kubikmeter blåser ner under året.
Maj: · Skogsstyrelsen låter återigen randbarka angripna vindfällen i området. · Barkborrarnas förökning hejdas.
2018: November: · Skogsstyrelsen konstaterar att minst 50 kubikmeter rotstående skog angreps sommaren 2018. · Markägarna påtalar att aktiva åtgärder behövs för att stoppa en massförökning.
2019: Januari: · Stormen Alfrida fäller 15-20 träd, vilka löper stor risk att angripas under våren och sommaren.
Mars: · Markägarna kräver i en skrivelse att Skogsstyrelsen, liksom 2007-2008, ska randbarka angripna vindfällen i rätt tid för att minimera barkborrens spridning.
Maj: · Skogsstyrelsen svarar att några åtgärder inte kommer att vidtas eftersom de inte skulle främja den biologiska mångfalden.
Juni: · I en skrivelse till Skogsstyrelsen berättar markägarna att samtliga vindfällen är kraftigt angripna av granbarkborren liksom cirka 30 rotstående, färska träd. Skogsstyrelsen uppmanas att fälla och randbarka stående träd, randbarka färska vindfällen och fälla fångstvirke i angränsande naturvårdsavtal. · Skogsstyrelsen håller fast vid sin inställning och svarar att markägarna själva kan vidta föreslagna åtgärder, men att det kräver en dispensansökan.
