Plockhuggning med stora skogsmaskiner

Skogsägaren Göran Arvidsson har hittat på ett modernt sätt att plockhugga skogen. Nu vill han att Södra sprider metoden.

Stor hög med fällda timmerstockar i en solig skog med lite snö på marken
Virkesvältorna innehåller totalt 340 m3fub som har avverkats i stickvägarna i paret Arvidssons skog. FOTO: PRIVAT

Ett permanent system med stickvägar har tagits upp i Göran och Lena Arvidssons skog i Virserum i Småland. Skogen som är kvar består idag av enskiktade bestånd, men förhoppningen är att en flerskiktad skog på sikt ska växa fram.

– Det är en metod som skulle kunna användas för att minska polariseringen i svenskt skogsbruk. Många problem löses med metoden som jag kallar modern plockhuggning med stora maskiner, säger Göran Arvidsson.

Permanenta stickvägar

Han har i flera år försökt att hitta ett rationellt sätt att plockhugga skogen, men det har varit svårt att hitta relevanta studier, litteratur och information på webbplatser. Viss inspiration har han dock fått från andra europeiska länder, men det mesta har han hittat på själv.

Under början av året togs ett rutnät av permanenta stickvägar upp på den 10 hektar stora skogsfastigheten. Volymen som avverkats uppgår till 340 fastkubikmeter (m3 fub).

Person med blå hatt och runda glasögon i grön, skogsliknande omgivning
Göran Arvidsson har hittat på en metod för plockhuggning med stora maskiner. FOTO: PRIVAT

Skogen består i dag av en hel del gran men också av tall och löv. Den yngsta skogen är cirka 35 år gammal. Nästa steg i metoden är att märka upp 100 träd per hektar av de träd som vuxit bäst. Dessa ska sparas och de träd som konkurrerar med dem ska tas bort.

– Det blir en slags brunnsröjning, fast med större träd, säger Göran Arvidsson.

Stora maskiner

Stickvägarna togs upp med stora skördare och avståndet mellan vägarna är 20 meter. Tanken är att även i fortsättningen använda sig av stora maskiner vid plockhuggningen eftersom en stor skördare kan sträcka in sitt avverkningsaggregat cirka 10 meter in i beståndet och såga ner ett träd. När en selektiv avverkning görs, växer förhoppningsvis nya plantor upp i luckorna.

Huruvida skogen blir mer stormkänslig med stickvägarna är svårt att avgöra. Det har helt enkelt inte gått tillräckligt lång tid för att se om skogen blir mer känslig för skador.

Blå skördare arbetar i en snötäckt skog med täta trädstammar
Stickvägarna togs upp med stora skördare och avståndet mellan dem är 20 meter. FOTO: PRIVAT

Göran Arvidsson skickade en motion till årsmötet för Vimmerby skogsbruksområde, i vilken han yrkade att hans utarbetade metod ska användas av Södra som ett alternativ vid kontinuitetsskogsbruk. Motionen gick inte vidare till föreningsstämman, men däremot valde skogsbruksområdet att skicka en skrivelse till Södras föreningsstämma för att uppmärksamma medlemmar på ett alternativt sätt att bruka skogen.

– Det är jag väldigt nöjd med, säger han.

Virket är bortkört från paret Arvidssons skog. Men allt virke är ännu inte inmätt vid industri, och därför vet de inte det ekonomiska resultatet. Men Göran Arvidsson tror att det blir bra.

– Det här är ett system för produktionsskogsbruk.

Fakta: Hyggesfritt

Skogsstyrelsens definition av hyggesfritt är att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor.

Flera metoder räknas som hyggesfria: blädning, luckhuggning, schackrutehuggning och överhållen skärm.

Vid blädning används ofta permanenta körvägar för uttransport av virke. Upprepad körning med lite marktäckande ris i vägarna ökar risken för markskador. Vägarna behöver därför planeras väl.

När enskiktade bestånd ställs om till flerskiktade kan det finnas en ökad risk för storm- och barkborreskador och nedsatt vitalitet om granarna har liten andel grönkrona. Även vid skärmställning finns en ökad risk för stormfällning.

Källa: Skogsstyrelsen