Stoppa byråkratisk mardröm 

Kravet att lantbrukare ska behöva fråga nästan 200 personer om lov för gödselspridning borde falla på sin egen orimlighet. Det skriver Anna Nilsson. 

Leende kvinna i gul tröja på snöig villagata med traktor och sjö i bakgrunden
Samtidigt går definitivt inte alla samhällets institutioner i takt med toppolitiken. Myndigheter har fått i uppdrag av regeringen att effektivisera, förenklingsråd har tillsatts och utredningar har föreslagit lättnader. Men de regionala myndigheterna har bevisligen inte samma strävan. Det skriver Anna Nilsson i Land Lantbruk. FOTO: DANIEL STRANDROTH & JOACHIM GRUSELL

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Lantbrukarna Henrik och Martin Svensson ska enligt sitt nya miljötillstånd fråga hundratals grannar om lov för att få sprida gödsel. Spridningen får inte göras närmare än 50 meter utan de boendes medgivande, och ska dessutom ske enbart få göras på vardagar. Detta visar exakt hur absurt det har blivit att bedriva lantbruk i Sverige i dag. Självklart ska gödsel spridas när förhållandena är som mest gynnsamma. Det är ett beslut som ska ligga i lantbruksföretagarens händer och inte hos privatpersoner. Kravet att lantbrukare ska behöva fråga nästan 200 personer om lov för gödselspridning borde falla på sin egen orimlighet. Men det tycker inte handläggaren på Länsstyrelsen i Östergötland, som har fört in de långtgående villkoren. Krav som inte tidigare har tagits upp under det fleråriga samråd som har genomförts. Handläggaren vill inte ställa upp på en intervju med Land Lantbruk utan hänvisar till Karin Sigvardsson, sakkunnig i miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Östergötland. 

"Vår prioritet är att pröva verksamheten utifrån den miljöbelastning den utgör", säger hon, och tillägger att "det inte finns några speciella regler i Miljöbalken att lantbruk ska prövas på något annat sätt än annan verksamhet". Det är att frånsäga sig ansvaret att som tillståndsmyndighet göra det möjligt för lantbruksföretag att kunna bedriva sin verksamhet.    

Nationellt hörs numera ofta positiva politiska tongångar. "Det enda som är fel på den svenska produktionen är att den är för liten", brukar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) säga. Detta i linje med Livsmedelsstrategin 2.0. 

Samtidigt går definitivt inte alla samhällets institutioner i takt med toppolitiken. Myndigheter har fått i uppdrag av regeringen att effektivisera, förenklingsråd har tillsatts och utredningar har föreslagit lättnader. Men de regionala myndigheterna har bevisligen inte samma strävan. Länsstyrelsens sakkunniga hänvisar till beslut i andra lantbruksintensiva län som svar på frågor om bakgrunden på flera av de andra långtgående villkoren för bröderna Svenssons mjölkproduktion. Det visar hur en blind leder en blind. Därför måste detta beslut rivas upp, annars riskerar det att bli en norm i hela landet. Nu ska LRF driva miljötillståndet för Labbarps gård som ett principmål. 

Det är upp till bevis för våra beslutsfattare att rensa upp hela vägen i den byråkratiska mardröm som sätter käppar i hjulet för lantbrukare som bara vill kunna göra sitt jobb. Det finns mycket annat för svenska bönder att göra än att lägga tid och energi på än stångas mot myndigheter som lägger till nitiska krav utan ansvar för helheten. Producera mer mat till landets befolkning, till exempel. 

Läs mer: 

Film: 190 villaägare styr Henrik Svenssons gödselspridning

Chockkrav: 190 grannar ska godkänna gödselspridning

Omställningen har ett pris 

Aktivt lantbruk väger tyngre än sten