Nu ska djurskadande vägskräp kartläggas
I Östergötland genomförs nu en kartläggning av skräpet längs vägarna, som kan orsaka allvarliga skador på djur.
I Östergötland genomförs nu en kartläggning av skräpet längs vägarna, som kan orsaka allvarliga skador på djur.
[bild]
Skräpet längs diken och på åkrar påverkar böndernas miljö, arbetsförhållanden och ekonomi, samt är negativt för djurvälfärden. Djur skadas varje år på grund av att folk kastar burkar ute i naturen, längs vägar och på åkrar. När djuren, som går på bete, får i sig burkarna skadas de och får avlivas.
Nu ska ett pilotprojekt granska vad det är för skräp som hamnar på vägarna. Redan i fjol startade mätningarna i liten skala, men nu ska de utökas till ett antal vägsträckor i Östergötland. Specialstädning ska genomföras och därefter ska det undersökas vad som slängs på många olika platser.
– Undersökningen, där Östergötland är ett första pilotlän, ska öka kunskapen om vilken typ av skräp som slängs längs vägarna, som kan skada djur, säger Peter Borring, ordförande för LRF.
Tanken är att projektet ska utökas genom att man först städar och sedan undersöker vad det är för skräp som folk slänger. Ett exempel är att man kan upptäcka förpackningar från restauranger en bit ifrån dessa.
Den utökade kunskapen ska leda till ett underlag för att sedan komma med förslag på möjliga åtgärder för att få bukt med skräpet som dödar djur.
LRF:s roll är att vara ett bollplank, säger Peter Borring. Det innefattar bland annat att stå för nätverket ut till lantbrukarna, samt att bidra med kunskaper om exempelvis lokala vallodlingar och vilka problem med skräp som kan drabba djur.
I projektet ingår även Håll Sverige Rent, Pantamera och Identx Kommunikation. Ur ett lantbrukarperspektiv finns ett behov av att veta mer om vilka material som hamnar på vägarna, exempelvis om det handlar om aluminium, glas eller plast.
– Aluminiumburkar och annat orsakar stora skador på djuren, men det har också framförts uppfattningar som att skräpet som dödar många av djuren kan komma från stallinredningar och annat. Därför är det viktigt att få ett statistiskt underlag om hur nedskräpningen går till, säger Peter Borring.
När undersökningen startade i liten skala fanns tecken på, även om det på grund av undersökningen begränsade omfattning inte är statistiskt säkerställt, att skräpet som sprids längs olika sträckor kommer från exempelvis snabbmatsställen.
– Nu städas och undersöks skräpet längs fler vägsträckor, vilket ger ett större statistiskt underlag. Ifall studien faller väl ut kan den komma att utökas till hela Sverige, säger Peter Borring.
LÄS OCKSÅ: ”Höj burkpanten - stoppa djurens lidande”