Förslaget, som presenterades tidigare i år, går mycket långt när det gäller att ge landets privata skogsägare frihet att sköta sina skogar.
Miljörörelsen i Finland har, i motsatts till den svenska motsvarigheten, stått på barrikaderna för ökad frihet till enskilda skogsägare. Förhoppningen från naturvännerna är att färre regler ska ge ett mer varierat och småskaligt brukande av skogen. I linje med det har miljörörelsen också arbetat för att begränsa inflytandet från storskogsbruket och skogsägarorganisationerna med deras storskaliga metoder.
– Trots kritiken av våra organisationer har vi stöttat arbetet med lagförslaget. Vi ser mycket positivt på den ökade friheten och har bara försökt begränsa tokigheter som gör det svårt att bedriva ett lönsamt och effektivt skogsbruk. Som det ser ut nu verkar det bra. Det är en klar riktningsändring men i praktiken blir det inga dramatiska förändringar, säger bondeledaren Stefan Thönix i Österbotten.
I lagförslaget, som fortfarande diskuteras men väntas bli klubbat under nästa år för att börja gälla i januari 2014, rensas detaljkrav på skogsägarna till stor del bort. Det kan till exempel bli möjligt att göra mindre hyggen upp till ett halvt hektar utan återbeskogningsplikt. Tillämpningen av lagen öppnar även för mer plockhuggning, höggallring och luckblädning
– Kravet att iaktta god skogsvård finns kvar som en grund. Skogsägare som gallrar för mycket, enligt grundytemetoden, måste i det läget slutavverka och plantera ny skog. Marken ska vara i produktion.
Stefan Thönix säger att intresset för att använda kalhyggesfria metoder, exempelvis plockhuggning, inte är särskilt stort i Finland.
– Därför kommer öppningar mot mer kalhyggesfria metoder, det ni i Sverige kallar kontinuitetsskogsbruk, inte att få så stort genomslag. Det är främst skogsägare som ser möjligheter att slippa dyra föryngringar som förespråkar kalhyggesfritt. Någon ökad skövling av skogsklippare tror vi inte heller på för det köps och säljs väldigt få skogsfastigheter här i Finland.
undefined