Den föreslagna utformningen av djurvälfärdsersättningen för mjölkkor riskerar att i praktiken urholka både stödsystemets värde och legitimitet. Det skriver Lennart Bogren, ordförande LRF Skövde.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
LRF Skövde konstaterar att den föreslagna utformningen av djurvälfärdsersättningen för mjölkkor riskerar att i praktiken urholka både stödsystemets värde och legitimitet. Kombinationen av låg ersättningsnivå, sammanlänkade åtaganden och återinförda dokumentationskrav innebär att administration, risk och osäkerhet i många fall överstiger den faktiska nyttan av att delta.
Särskilt allvarligt är att kravet på dokumentation av betesgång riskerar återinföras genom stödregelverket, trots att motsvarande journalkrav tidigare har avskaffats av förenklingsskäl. I samband med Jordbruksverkets revidering av betesföreskrifterna 2016 (SJVFS 2016:13) togs kravet på betesjournal bort inom djurskyddslagstiftningen, just för att minska administrationen utan att försämra djurvälfärden. Att nu återinföra detta krav via ersättningssystemet skulle vara ett tydligt steg tillbaka och strider mot den uttalade ambitionen om regelförenkling.
LRF Skövde vill samtidigt understryka att LRF redan har tagit ansvar genom att acceptera den politiska kompromiss som innebar att beteslagen för lakterande kor inte slopades i nuläget, trots att detta var LRF:s tydliga linje. Den kompromissen byggde på en förväntan om proportionalitet, förenkling och rimliga villkor i de stöd som kopplas till beteskraven. Den nu föreslagna ordningen bryter mot denna balans.
LRF Skövde ifrågasätter även behovet av manuell dokumentation av uppgifter som staten redan förfogar över. Jordbruksverket har i dag full tillgång till uppgifter om djurantal, innehavstid och besättningsförändringar via CDB. Dessa uppgifter används redan automatiskt i andra ersättningar, exempelvis kompensationsstödet. Det saknas därmed sakliga skäl till att lantbrukare ska åläggas parallell manuell journalföring inom djurvälfärdsersättningen. När ett stöd på tusen kronor per ko och år kombineras med löpande dokumentationskrav, osäker rättstillämpning och risken för schablonmässiga avdrag, blir utfallet för många företag rationellt: att avstå från att söka ersättningen. Detta är inte ett uttryck för bristande vilja till djurvälfärd, utan en konsekvens av ett stödsystem som tappat sin proportionalitet.
LRF Skövde ser därför en påtaglig risk för att deltagandet i ersättningen blir ringa 2026, vilket i sin tur motverkar både syftet med stödet och ambitionen att stärka svensk mjölkproduktion och djurvälfärd.
Mot denna bakgrund kräver LRF Skövde att regelverket omarbetas i grunden inför stödåret 2027. Detta måste innefatta att administration, kontroll och avdrag sätts i rimlig proportion till ersättningsnivån som till exempel att:
• djurantal och grundläggande kontrolluppgifter hämtas registerbaserat ur CDB
• inga journalkrav på betesgång införs
• betesersättningen frikopplas från klövverkningsersättningen
Utan dessa förändringar riskerar djurvälfärdsersättningen för mjölkkor att utvecklas till ett hinder för utveckling istället för det som avsågs, att stärka den svenska mjölkproduktionens konkurrenskraft. Det svenska bönder vill göra är att producera mer mat inte fler papper och byråkrati!
Lennart Bogren
Ordförande LRF Skövde
