Regelkrångel hämmar utveckling
Mer än var tredje bonde skulle utveckla sitt företag om regelkrånglet minskade, visar studier från LRF.
Möjligheterna är stora inom till exempel de växande näringarna turism och småskalig matproduktion. Visst förstår man att det måste finnas regler, men en större förståelse och flexibilitet inför företagarens villkor efterlyses. Den hårda regleringen gör att man många gånger inte känner sig betrodd.
En källa till frustration är till exempel de långa väntetiderna och att regelverken ofta skiljer sig mellan län och kommuner. En annan är bestämmelserna i Livsmedelslagen och Bygglagen som av många vi talat med upplevs som rigida. De leder ofta till att investeringar inte blir av eller att man investerar utan att underrätta myndigheter.
Att man betalar pengar för inspektioner som sällan eller aldrig sker väcker frågetecken. Det inger en känsla av att myndigheterna gör som de vill och därför betalar man för att få vara i fred.
Regelverken kostar också stora pengar. När Näringslivets Regelnämnd (NNR) år 2005 beräknade regelkostnaderna för lantbruksföretaget Stjernsunds Gård med en omsättning på cirka 20 miljoner kronor, landade man på siffran 2,557 miljoner kronor.
Fyra år senare hade visserligen en del av reglerna försvunnit, men andra hade tillkommit och totalt sett hade kostnaderna bara minskat med 1,2 procent.
undefined
undefined
undefined