Regeringen har presenterat förslag på flera regeländringar som gäller skogsbruket och som är tänkta att göra regelverk tydligare, enklare och mer förutsägbart för både myndigheter och skogsägare. De förslag som presenterades är de förslag i skogsutredningen som kräver lagändringar.
De två jämställda skogspolitiska målen – produktion och miljö – ligger fast och en satsning görs på rådgivning.
– Om markägare ska kunna fatta bra beslut behöver de ha tillgång till kunskap. Därför har regeringen stärkt resurserna till rådgivning. Det är en central del av modern skogspolitik, säger Peter Kullgren (KD), landsbygdsminister.
Maxkostnad för kunskapsunderlag
I linje med detta vill regeringen att markägare ska kunna få tillgång till sekretessbelagd information om artförekomster på sin mark, och att kostnaden för att ta fram kunskapsunderlag inför en skogsbruksåtgärd ska begränsas till att uppgå till max tre procent av värdet på den berörda delen av fastigheten.
– Om en markägare föreläggs att lämna uppgifter får inte kostnaden för att följa föreläggandet bli högre än det. Detta säkerställer att tillsynen kan genomföras på ett rättssäkert sätt utan att markägaren riskerar oproportionerliga kostnader, säger Elin Nilsson (L), landsbygdspolitisk talesperson.
Sex veckor blir tre
Regeringen förslår även att tiden ska kortas mellan att en avverkningsanmälan görs och när avverkningen kan starta, från dagens sex veckor till tre veckor. Därtill vill man att kravet på särskilda skäl för undantag från tidsfristen tas bort och att samrådsplikten ska separeras från avverkningsanmälan.
– Med det här förslaget kan en avverkningsanmälan inte längre räknas som en anmälan för samråd. Rollerna och processerna blir tydligare både för myndigheter och markägare. En avverkningsanmälan ska vara en avverkningsanmälan och inget annat, säger John Widegren (M), gruppledare i miljö- och jordbruksutskottet.
Skogsstyrelsen blir part i domstol
Skogsstyrelsen ska få en tydligare roll i att råda och vägleda skogsägare, till exempel kring när samråd behöver göras. Regeringen föreslår även att Skogstyrelsen ska vara part i mark- och miljödomstolen när ideélla miljöorganisationer överklagar Skogsstyrelsens beslut om skogsbruksåtgärder.
– I dag hamnar ofta den enskilde skogsägaren ensam i domstol mot en organisation, trots att det är myndighetens beslut som prövas – det är inte rimligt, säger Peter Kullgren.
Ändringarna som föreslås ska träda i kraft den 1 januari 2027, men de bestämmelser som rör samråd ska träda i kraft efter att nya föreskrifter trätt i kraft och Skogsstyrelsen har tagit fram vägledning.
De förslag i skogsutredningens slutbetänkande som inte kräver lagändringar fortsätter man att arbeta med.
Fakta: Regeringens förslag till lagändringar
En avverkningsanmälan ska inte anses utgöra en anmälan för samråd enligt miljöbalken.
Samrådsskyldigheten ska gälla för skogsbruksåtgärder enligt skogsvårdslagen endast i de fall regeringen bestämmer det i föreskrifter.
Markägare ska kunna få tillgång till sekretessbelagd information om artförekomster på sin mark, om information behövs för att bedöma om anmälan om samråd krävs.
Myndigheten som lämnar ut informationen kan göra förbehåll om tystnadsplikt.
Markägarens kostnad för att ta fram kunskapsunderlag inför en skogsbruksåtgärd begränsas och uppgår till max tre procent av värdet på den berörda delen av fastigheten.
Tiden mellan en avverkningsanmälan och avverkning kortas från sex veckor till tre veckor.
Kravet på särskilda skäl för undantag från tidsfristen tas bort.
Beslut om skogsbruksåtgärder ska fortsättningsvis endast överklagas till mark- och miljödomstol för att undvika dubbla processer. I dag överklagas beslut enligt skogsvårdslagen till förvaltningsrätt och enligt miljöbalken till mark- och miljödomstol.
Ideella miljöorganisationers överklagandetid börjar löpa från den dag då beslutet meddelades.
Skogsstyrelsen ska vara part i mark- och miljödomstolen när ideella miljöorganisationer överklagar Skogsstyrelsens beslut om skogsbruksåtgärder.
Skogsstyrelsen ska vägleda markägare.
Källa: Regeringen