Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Växtodlingsåret 2025 blev ett av de mest motsägelsefulla på länge. Sverige nådde den högsta spannmålsskörden på 40 år – 6,3 miljoner ton – samtidigt som lönsamheten fortsatte att falla. Spannmålspriserna rasade på en pressad global marknad, medan kostnaderna för insatsvaror låg kvar på rekordnivåer. För tredje året i rad redovisar de växtodlingsgårdar som LRF följer negativa vinstmarginaler.
Samtidigt förvärras problemen med växtskydd. Resistens ökar och möjligheterna att bekämpa bladmögel, gräsogräs och skadeinsekter minskar. Utan tillgång till nya preparat, snabbare godkännanden och mer tillämpad forskning riskeras framtida skördar – och delar av svensk livsmedelsproduktion kan slås ut om politiken inte agerar.
Trots att höstveteskördarna ökat med omkring 2 000 kilo per hektar på 40 år och åkerarealen minskat med upp till 15 procent, kan denna utveckling inte fortsätta när lönsamheten urholkas. Under 2025 föll producentpriserna på spannmål med cirka 20 procent, samtidigt som gödselkostnaderna består, och väntas öka när EU inför CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism, ett klimatstyrmedel på EU-nivå). Svenska lantbrukare avstår medvetet från att köpa rysk gödsel för att inte stödja krigsekonomin, men ett ett totalförbud inom EU skulle driva upp priserna kraftigt och hota konkurrenskraften. Svenskproducerad, fossilfri växtnäring behövs – till rimliga priser.
För att svenska odlare ska kunna konkurrera globalt måste förutsättningarna stärkas. Risken är annars tydlig: fokus flyttas från att maximera skörd till att minimera kostnader, vilket leder till lägre matproduktion. Ytterligare kostnadsökningar eller begränsande regler klarar växtodlingsföretagen inte. Utan politiska beslut ökar importberoendet – ofta med större klimatavtryck än svensk produktion.
LRF:s krav till politiken är:
1. Rimliga gödselpriser och kompensation för CBAM
EU måste säkra fossilfri gödsel till konkurrenskraftiga priser. Tullar – utom mot Ryssland och Belarus – bör tas bort och CBAM skjutas upp eller fullt ut kompenseras.
2. Inför ersättning för precisionsodling
Kompensation behövs för höga gödselkostnader. En miljöersättning för precisionsodling skulle både stärka ekonomin och minska övergödning.
3. Säkerställ tillgången till växtskydd
Utan nya preparat ökar resistensen och risken för skördeförluster. Sverige måste driva på för snabbare godkännanden, lika förutsättningar i EU och mer tillämpad forskning.
4. Minska viltskadorna
Vildsvin och hjort orsakar miljardförluster. En effektivare förvaltning och enklare skyddsjakt är nödvändig.
Fredrik Andersson
Lantbrukare, ledamot i LRFs förbundsstyrelse och vice ordförande i LRF växtodling