Skogsbruket förstör var fjärde fornlämning

Uppföljningen, som genomförs av Skogsstyrelsen i samarbete med Riksantikvarieämbetet, har gjorts för andra året i rad. Den omfattar 372 avverkningar med drygt 1100 forn- och kulturlämningar. Alla var kända och registrerade vid tillfället för avverkning och markberedning. Jämfört med förra året har ingen märkbar förbättring skett, enligt uppföljningsresultatet.

– Det är helt oacceptabla skador som redovisas. Men frågan har nu blivit prioriterad i skogsbruket. I Norra Skogsägarna arbetar vi till exempel med en ny kommunikationsmodell tillsammans med Skogforsk som jag tror kan bli normgivande. Nu sätter vi ner foten och jag tror att det här är ett område där vi kan nå relativt snabba förbättringar, säger Jonas Eriksson.

Uppföljningen visar att körskador, avverkningsrester, plantering och markberedning är de vanligaste skadeorsakerna. Markberedning är det som har störst negativ påverkan. Drygt 70 procent av de inventerade lämningarna som påverkats av markberedning var skadade eller grovt skadade. Skadorna är flest längs Norrlandskusten, medan Svealand har lägst andel skador.

Sedan i fjol arbetar Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och representanter från skogsbruket med att identifiera skadeorsaker och att ta fram åtgärdsförslag. Förslagen presenteras senare i år.

– Vi ska scanna av processkedjan i skogsbruket för att hitta svaga länkar och förslå förbättringar. Det kanske kan vara så att den som kör markberedningsmaskinen inte nås av rätt information från länsstyrelsen för att ta ett exempel, säger Leif Gren, handläggare på Riksantikvarieämbetet.

I norra Sverige har skogsbruket tagit ett eget initiativ till en diskussion med Skogsstyrelsen.

– Det bygger till stor del på ett personligt driv och intresse hos personer i skogsbruket och på myndigheter. Men även i södra Sverige har flera bolag hört av sig för att få reda på sina inventeringsresultat. De vill lära av resultaten, säger Cecilia Ulfhielm, kulturmiljöspecialist på Skogsstyrelsen.