"Slammet ökar bördigheten"
Det är inte är så lätt att läsa försöksrapporter, om man inte är insatt. Det skriver Per-Göran Andersson, projektledare för Slamspridning på åkermark, i ett debattsvar.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
REPLIK. Ja då blev det som jag befarade. Ger man sig in i debatten så tar det aldrig slut, oavsett hur mycket fakta man redovisar. Jag lovade att mitt förra inlägg var mitt enda och sista. Jag känner dock att vissa saker måste klarläggas. Sedan får andra fortsätta denna debatt.
Jag tror att det helt enkelt är så att de som kritiserat våra försök inte är vana att tolka fältförsök. Jag har full förståelse för att alla inte har så mycket kunskap omkring att forska i fält under ”verkliga” förhållanden. I projektet Slamspridning på åkermark var det LRF i Skåne, i samarbete med Hushållningssällskapet, som tog fram den försöksplan som än i dag gäller.
Tanken var redan för början att det skulle vara långliggande försök, så att man skulle kunna se de långsiktiga effekterna, både positiva och negativa. Det är vi glada för i dag. Det tog till exempel cirka 25 år innan man med säkerhet kunde konstatera de positiva effekterna på mullhalten av slamtillförsel.
För mig personligen är det egentligen ointressant om slammet återförs till åkermark eller inte. Jag tolkar resultat från fältforskning och drar utifrån detta mina slutsatser.
Ett exempel på att det inte är så lätt att läsa försöksrapporter, om man inte är insatt är konstaterandet: ”Genom att studera tabell 5 på sidan 27 i rapport 17 från december 2015 ser man att den enda gång som en högre skörd uppnås jämfört med rekommenderad giva av mineralgödsel är när man sprider såväl full NKP-giva samt 1 eller 3 ton slam ts/ha och år.”
Läser man samma tabell kritiskt ser man att enbart tillförsel av 1 ton slam-TS/ha och år, helt utan inblandning av handelsgödsel, ger en skördeökning på 16 procent. Alla som på riktigt är insatta i slamfrågan vet att enbart slamgödsling inte löser alla problem. Slam är på intet sätt ett fullgödselmedel. Det finns för lite kväve i slammet för att täcka grödornas behov. Man måste alltid komplettera med handelsgödselkväve.
LÄS MER: "Slamspridning är inte farligt"
Bördigheten på åkern ökar vid användning av slam. Detta är kunskapsläget just nu. Det sker ständigt ny forskning. Just nu studeras förekomsten av mikroplaster och antibiotikaresistens i projektet. Resultaten av dessa studier kanske ger andra signaler. Vem vet? Inom en snar framtid vet vi. Forskningen går vidare.
Per-Göran Andersson
Projektledare för Slamspridning på åkermark
Tillika medlem i (C) och LRF