Rusta det enskilda vägnätet – för stärkt beredskap
Bara för att det var svenska skogsägare och lantbrukare som en gång anlade vägarna, kan de inte stå för hela det enskilda vägnätets omkostnader idag. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Sveriges längsta vägnät består av 43 000 mil enskilda vägar. Det är 75 procent av hela vägnätet. Ansvaret vilar på vägföreningar, privata skogsägare, entreprenörer, företag och andra markägare. Ofta utan stöd, utbildning eller samordning. Enskilda vägar och en fungerande infrastruktur är själva livsnerven för en fungerande landsbygd, livsmedelsproduktion och en grundförutsättning för en stärkt beredskap. Anläggningsvärdet beräknas till cirka 100 miljarder kronor. Trots detta saknas ett samlat samordningsansvar från staten. Det enskilda nätverket innebär en avgörande infrastruktur för hela samhället och för att svenskt jord- och skogsbruk ska kunna förse samhället med livsmedel och biobaserade produkter. Därför har Riksförbundet Enskilda vägar tagit fram en nationell strategi tillsammans med en rad branschaktörer, LRF, Skogsindustrierna, Sveaskog och Sveriges Åkeriföretag. Enligt dem har fokus på service och kompetensutveckling för det enskilda nätverket minskat under de senaste 30 åren.
I strategin lyfts behovet av att ett samlat myndighetsansvar där det blir tydligt hur olika aktörer ska samarbeta. Cirka 18 procent får visst statligt stöd från Trafikverket, resterande vägnät bekostas av enskilda väghållare. Här märks det att svenska lantbrukare har blivit färre. Den bildens bekräftas av Robin Sjöbladh, ordförande i en vägförening i Vetlanda kommun i en intervju i Vetlanda-Posten den 26 mars 2026.
”Vi kan inte längre räkna med att vi har bönder på landsbygden som ställer upp utan full kompensation", sa han.
Den statliga schablonersättningen har nämligen inte alls hängt med i de verkliga kostnaderna. Det ger även en ojämlikhet runtom i landet om hur mycket bidrag som den egna kommunen står för. Vägnätet håller ojämn kvalitet.Varierad kunskap och brist på gemensamma branschnormer leder till höga kostnader, sämre bärighet och vägar som inte klarar av extremväder. Samtidigt är infrastrukturen avgörande för de gröna näringarna, samhället och svensk ekonomi. Av skogsbrukets råvarutransporter med ett exportvärde på 184 miljarder kronor startade 90 procent på enskild väg 2023. Nio av tio lantbrukare bedriver sin verksamhet vid en enskild väg. Den politiska ambitionen är att produktionen ska öka. Nato-medlemskapet förpliktigar både genom försörjning och behov av infrastruktur.
Det är dags att staten tar ansvar för det enskilda vägnätet. Det behövs en tydlig samordning, kompetensförsörjning, en rättssäker samverkan i ett nära samarbete med näringarna, ett enklare regelverk för ett effektivt nyttjande och underhåll. Bara för att det var svenska skogsägare och lantbrukare som en gång anlade vägarna, kan de inte stå för hela det enskilda vägnätets omkostnader idag.