Stormar och lågkonjunktur stoppar inte avverkningarna
En pressad skogskonjunktur som vi upplever just nu påverkar knappt den långsiktiga avverkningskurvan. Både slutavverkningar och gallringar ligger på historiskt höga nivåer.
Senaste statistiken i kurvan här ovan innefattar avverkningar och tillväxt till och med 2007. Enligt Riksskogstaxeringen kan man se en tydlig påverkan på avverkningarna efter stormarna Gudrun (2005) och Per (2007). Andelen slutavverkningar planade då ut på en hög nivå, gallringskurvan dök något medan kurvan för ”övrig avverkning”, av bland annat vindfällen och enstaka träd, steg kraftigt.
Effekten av senaste stormen Dagmar i Mellansverige syns inte i statistiken ännu men har troligen inneburit att andelen planerade avverkningar minskat något. Det har säkert också förstärkts av den vikande konjunkturen.
Enligt Skogsstyrelsen minskar andelen anmäld slutavverkningsareal, under årets tredje kvartal med 15 procent, jämfört med samma period i fjol. Senaste tidens prissänkningar på timmer och massaved börjar få effekt. Bara i september minskade anmäld areal med 23 procent jämfört med i fjol. I normalt stora avverkningslän som Västerbotten och Dalarna var nedgången störst, medan Värmland. Örebro och Norrbotten gick mot strömmen och faktiskt hade en viss ökning av den anmälde avverkningsarealen. Det spekuleras också i branschen om en uppgång på skogsmarknaden under nästa år.
Trots historiskt höga avverkningsnivåer och stormar fortsätter den totala tillväxten i skogarna att dra ifrån. Stormarna gör möjligen små hack i den stigande kurvan som senast landade på en tillväxt på nära 120 miljoner skogskubikmeter. Samtidigt var totalavverkningen drygt 90 miljoner skogskubikmeter som mest, men den kurvan viker av nedåt. Skogslandet Sverige fortsätter alltså att bygga upp sitt virkesförråd som år 2010 låg på hissnande 3,1 miljarder skogskubikmeter, vilket nästan är en fördubbling sedan 1920-talet.