Medvind för stärkt beredskap
Beredskapsdebatten ger flera gyllene tillfällen att lyfta vad som behövs för ett starkare svenskt lantbruk och varför det bör ligga överst på den politiska agendan. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Beredskapsfrågan öppnar upp för att lantbruk är en bred angelägenhet och inte ett särintresse. Nu börjar det märkas att frågan ses i ett annat ljus. Det visar inte minst Palle Borgströms och Mikaela Johnssons senaste TV-framträdanden. Mikaela Johnsson fick nyligen gott om tid i SVT:s morgonstudio för att på ett pedagogiskt sätt förklara den svenska självförsörjningsgraden med hjälp av glasburkar fyllda med olika råvaror. Hon fick berätta om vad som krävs för att svenska lantbrukare ska kunna öka produktionen och stärka försörjningstryggheten. I TV4 Nyhetsmorgon i förra veckan förklarade Palle Borgström vad det innebär för världens befolkning att det finns tillgång på gödning, tillverkningsprocessen bakom och hur konflikterna i Hormuzsundet leder till dramatiska prisökningar, som påverkar såväl lantbrukare som konsumenter. Båda medverkade givetvis i sina roller som förbundsordförande respektive vice ordförande i LRF och i intervjuerna framgick deras stora kompetens som lantbrukare. Det är i sammanhang som dessa och i expertrollen som lantbrukare behöver och bör synas.
Livsmedelsberedskapen var även i medias blickfång när två rapporter om ämnet nyligen presenterades. Grön uppväxling är ett branschgemensamt initiativ som handlar om vilka förutsättningar och investeringar som behövs i livsmedelskedjan för att just kunna växla upp och samtidigt parera för bland annat ett förändrat klimat. Den andra rapporten, ”Räcker maten?” gavs ut av Plate, ett forskningscentrum för resilienta måltider finansierat av statliga Formas. Den analyserar vad som produceras i Sverige i dag under ett normalår, men inte under en krissituation.
Det är fantastiskt vad vi kan producera i Sverige, men att enbart fokusera på näringsinnehåll är förstås enögt ur ett beredskapsperspektiv. Under krig går det knappast att räkna med ett normaltillstånd. Den samhällsekonomiska betydelsen av en produktion som ger överskott för export får inte heller utelämnas.
Se på Ukraina. Men där är det också tydligt att att både den storskaliga produktionen liksom de mindre- och småskaliga lantbruken är oumbärliga. Här har Sverige viktiga lärdomar att dra för att förbättra förutsättningarna för olika lantbruk i hela landet. Det finns dock ett område där rapporterna förenas. Den svenska sårbarheten i insatsvaror, energi, lager, infrastruktur och logistik. Betydelsen kan inte nog understrykas, annars blir diskussionen rent teoretisk.
Men när debatten hålls levande ges flera gyllene tillfällen att lyfta vad som behövs för ett starkare svenskt lantbruk och varför det bör ligga överst på den politiska agendan.