Vill inte dra ledning utmed vägar
Skogsstyrelsen och länsstyrelsen delar LRF:s uppfattning att markkabeln bör läggas längs vägar och befintlig infrastruktur. Men Svenska Kraftnät anser att man då tappar kontrollen över ledningarna.
Sydvästlänken är ett tydligt exempel på konflikten mellan statens och markägarnas intressen. LRF vill i likhet med flera myndigheter att markkabeln dras utmed vägar, järnvägar och befintliga luftledningar för att minimera intrånget och miljöstörningen.
– Egentligen är vi inte överens med Svenska Kraftnät om någon del av den föreslagna sträckningen genom Västra Götaland, säger Birgit Jönsson, ansvarig tjänsteman på LRF Västra Sverige.
Svenska Kraftnät motiverar med att man måste ha full kontroll över sina ledningar och kunna vidta nödvändiga åtgärder utan att det påverkar vägen eller trafiken. Ledningsrätten kan av praktiska skäl inte omfatta samma yta som Trafikverkets vägrätt, hävdar man.
– Poängen med vägar och järnvägar är att de förbinder orter och där är det svårt för oss att komma fram. Sedan följer vi faktiskt en och annan väg och kraftledningsgata när det är det bästa alternativet, säger Johnny Norling, informatör på Svenska Kraftnät.
LRF påpekar att en stor del av järnvägsnätet är eller ska bli trädsäkrat med nedhuggen skog 20 meter från spårmitt på båda sidor av spåren. Dessutom kan staten spara intrångsersättning genom att lägga ledningen i befintligt vägområde.
– Det blir också mer skyddat. Det är ju ingen som gräver i ett vägområde, säger Birgit Jönsson.