- Jodå, jag är ganska nöjd faktiskt! Med mark- o vattenresurser som annars skulle ha svårt att leverera till matmarknaden har jag med mina tjurar o kvigor ordnat så att några tusen svenskar kan få i sig dagsbehovet av essentiella fett- och aminosyror, spårämnen och mineraler, som en god bit mat. Detta gör jag utan att belasta regnskogen för här klarar vi oss utan både soja och palmolja. Det blir mer mat producerad på ett miljövänligt sätt i välden tackvare mig o mina kreatur.
Jag är också nöjd med att erbjuda mina grannar en trevlig boendemiljö i ett öppet och varierat landskap. Jag blir glad när jag ser cyklisten som parkerat för en rast intill beteshagen. Jag kan berätta länge om vad du får på köpet när jag producerar mat med hjälp av idisslare; Örterna och insekterna som vi ger en livsmiljö med djuren på bete. Hur gräsmarkerna binder kol och hur marken o växterna renar vatten o luft från föroreningar. Hur vallodling minskar övergödningen och förbättrar bördigheten.
I mars behandlade riksdagen en motion om bla avgifter motsvarande 3 till 5 miljarder på nötkött. Konsumenters ändrade val skulle frigöra areal för bioenergi hette det. Samma dag sökte jag på ordet riksdagen och fick svaret: ”menade du rishagen?”.en händelse som såg ut som en tanke. Motionen avslogs men det ger ändå funderingar kring hur man kan komma på en idé som skulle i det närmaste omöjliggöra leveransen av alla de nyttigheter som köttproduktionen står för, något motionärerna väljer att inte förstå.
För landskapet, slåttergubbe och essentiella fettsyror är ton ts/ha ett dåligt mått, och bruttoutsläpp av klimatgaser säger väldigt lite om bondens prestation. Hälften av den svenska jordbruksmarken skulle ha svårt att leverera till matmarknaden utan hjälp av får och nötkreatur. Om det är ton man vill ha från dessa marker lär det bli i form av energiskog. Men är det rishagens, förlåt riksdagens, mål?
Om svaret är: - Nej, vi vill ha alla de nyttigheter ni står för; då är det också nödvändigt att rätt mäta och värdera bondens prestation med en metodik som förstår helheten.
Tillsammans med andra arbetar nu Sveriges Nötköttsproducenter hårt för att en bättre helhetssyn på, och förståelse för vår prestation skall styra beslut och förslag och bla arbetet med Matlandet Sverige och LRFs livsmedelstrategi. Utan det blir det snarare ris i hagen än mat i magen.
undefined