– Generellt tror jag på att skapa drivkrafter och att skapa ett system där det är lätt att göra rätt. Den som får förtroende tar förtroendet. Utan förtroende så blir naturvårdsarbetet kontraproduktivt, vilket vi sett i exempelvis samband med registreringen av nyckelbiotoper, säger Paul Christensson, som ser fram emot att samarbeta med utredaren Agneta Ögren.
– Vi hoppas hon gör kloka avvägningar så att vi kan ta vara på möjligheterna i svenskt skogsbruk. Och vi kommer själva att lägga tid och kraft på att komma med kloka inspel. Vi ser fram emot samarbetet, säger Paul Christensson.
Även Peter Westman ser fram emot ett samarbete med utredningskommittén, men tycker att skrivningen om just det är för vag i kommittédirektiven.
– Det borde ha stått att kommittén ska hålla kontinuerlig kontakt med berörda intressenter, inte bara kontakt, säger han.
Peter Westman vänder sig också mot att regeringen lägger in begreppet äganderätt i utredningen. Det ger ett intryck av att äganderätten är ifrågasatt, något han inte anser att den är.
– Nej, det här är en fråga om hur man ska kompensera markägare för intrång i nyttjanderätten. Och det är bra att det nu utres vad markägare ska kompenseras för och att det kan leda till att staten sätter av mer pengar till det, säger Peter Westman.